Välkommen till Veckans cirkulära #53, om byggnadsvård och cirkulär ekonomi, hantverkscider av fallfrukt och industriell symbios i två sydsvenska regioner.
1 — UTSTÄLLNING: Byggnadsvård är cirkulär ekonomi
Vad har vi här? Jo, två mycket stiliga loungestolar tillverkade av uttjänta värmeelement, signerade Geert van der Vossen. Om du är i Västergötland under sensommaren, passa på att besöka Nääs slöjd & byggnadsvård och provsitt dessa och andra möbler gjorda av återbrukade material. Möblerna ingår i utställningen Långlivat som lyfter fram byggadsvård som en viktig del i det cirkulära samhället. Förutom möbler består utställningen av ett antal skärmar med rubriker som ”Från hyvelbänk till kunskapsbank” (om att ge platser och byggnader nytt liv, så som skett med byggnaden där Nääs slöjd & byggnadsvård är inhyst), ”Äldre hus redan i mål” (om det klimatsmarta i att bevara och renovera istället för att bygga nytt) och ”Prisbelönt arkitektur av skräp” (om den danska arkitekten Anders Lendagers Upcycle House byggt bland annat av aluminium från ölburkar, kasserade fönster och delar av en isrink). Jag har haft ett litet finger med i framtagandet av utställningen och har skrivit fördjupande texter. Omgivningarna vid Nääs är i sig värda en sensommarutflykt med fina promenadstråk, Nääs slott med anor från 1500-talet, och, en bit bort, Nääs fabriker med små butiker och sjönära restauranghäng. Utställningen Långlivat står till och med oktober.
2 — DRYCK: Glömda äpplen gör hantverkscider av fallfrukt
Hundratusentals ton äpplen ruttnar bort i våra svenska trädgårdar varje år, samtidigt som vi importerar enorma mängder frukt. Företaget Glömda äpplen i Lerum utanför Göteborg drar ett strå till stacken för att ta vara på en liten del av all denna fallfrukt. Du kan lämna in dina äpplen i deras musteri, och antingen betala för att få dem mustade, eller låta Glömda äpplen göra gratismust till dig på 20 procent av de äpplen du lämnar in, om de får använda resten till sin ciderproduktion. Glömda äpplen är, med deras egna ord ”ett innovativt ciderhus som tillhör den nya svenska vågen av cidermakare som arbetar för att sätta riktig cider på de svenska borden med smak av en lokal svensk fruktarsenal.” Med utgångspunkt från en sådan fruktarsenal, bestående av trädgårdsäpplen från ställen som Floda, Tollered, Lerum, Alingsås, Utby och Sävedalen, har man skapat Hantverkscider 2018, som sedan början på augusti finns på Systembolaget (som en ”lokalt och småskaligt producerad dryck”, vilket innebär att den finns i butiker i närheten av där den produceras, samt i beställningssortimentet för övriga butiker).
3 — RAPPORT: Potential för industriell symbios i Kronoberg och Kalmar
I naturen samverkar organismer på en myriad olika vis. Arter lever i symbios med varandra och utbyter material, energi eller information på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt. Så kallad industriell symbios har inspirerats av samverkan i naturliga system, och överfört symbioskonceptet till mänskliga industriella system. Grundtanken är att en aktörs avfall blir en eller flera andra aktörers råvara, ofta i ett kluster av företag som samverkar i en större symbios (som Kalundborg utanför Köpenhamn). Denna sofistikerade form av cirkulär ekonomi fascinerar mig allt mer, dels för att det går att räkna hem stora besparingar, både i pengar och utsläpp, dels för att det är ett sätt för företag att arbeta cirkulärt utan att behöva bygga om sin affärsmodell. Under våren hade jag förmånen att jobba med uppdraget att kartlägga potentialen för industriell symbios, med avseende på vatten som resurs, i Region Kronoberg och Region Kalmar län, inom projektet CRKKL. Bland alla de platser där vi identifierade symbiosmöjligheter lyste lilla Vimmerby starkast, med ett kluster av livsmedelsföretag som Åbro, Arla och Frödinge med intressanta restflöden som skulle kunna bli råvara för andra, och ett embryo till symbiossamverkan, initierat av kommunen, redan på plats. Nu finns vår slutrapport tillgänglig, där kan du läsa om viktiga koncept inom industriell symbios, goda exempel i Sverige och internationellt, ta del av kartläggningen som helhet, samt våra rekommendationer till de bägge regionerna. Uppdraget utfördes av företaget Coest där jag verkade som underkonsult, bland annat tillsammans med Emma Dalväg som är en av de främsta experterna på industriell symbios i Sverige (Emma har tidigare skrivit en introduktion till området på min blogg under rubriken ”Industriell symbios skapar värde av restflöden”).
