Välkommen till Veckans cirkulära #56, om vatten i recirkulation genom industriell symbios, festivalhäng i Västra Götaland och att byggnadsvård är cirkulär ekonomi.
1 — INDUSTRIELL SYMBIOS: Att recirkulera vatten
Tillsammans med hållbarhetskonsult Emma Dalväg har jag under hösten inlett ett skrivprojekt, där vi tar oss an området industriell symbios i ett antal blogginlägg på CircularEconomy.se. Industriell symbios är ett koncept inspirerat av hur organismer i naturen samverkar på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt. Inom industriell symbios har arters sätt att samverka i naturen överförts till mänskliga industriella system. Grundtanken är att en aktörs avfall blir en eller flera andra aktörers råvara, ofta i ett kluster av företag. I vår första text skriver vi om att recirkulera vatten och näringsämnen genom symbiossamverkan. Hotande vattenbrist är en av våra riktigt stora framtidsutmaningar, både globalt och i Sverige, där vattenfrågan verkligen hamnat på dagordningen efter den torra sommaren 2018. Industriell symbios är ett kraftfullt sätt att möta denna utmaning. I kommande texter tar vi oss an hur energi och material kan flöda mellan olika aktörer i industriella symbioser.
2 — EVENEMANG: Festival i Västra Götaland
Den här veckan pågår Hållbarhetsfestivalen i Västra Götaland, ett arrangemang där programpunkterna räknas i hundratal, fysiskt utspridda över flertalet orter och digitalt i form av webbinarier. Här finns bland enormt mycket annat möjlighet att besöka Sotenäs Symbioscentrum i Bohuslän, höra föreläsningar om biologisk mångfald, se filmen Kiss the Ground om regenerativt jordbruk, delta i miljöquiz på Kellys i Göteborg, och, inte minst, gå på den digitala prisceremonin för WIN WIN Gothenburg Sustainability Award som i år går till IBPES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services).
3 — BYGG/ARKITEKTUR: Att låta byggnader stå över tid
En annan ny text på CircularEconomy.se handlar om att byggnadsvård är cirkulär ekonomi. Betraktar man äldre tiders byggande så inser man snabbt att det på många sätt går hand i hand med den cirkulära ekonomin. Att byggnader kunnat stå i hundratals år och så att säga cirkulerats mellan generationer beror bland annat på att material och hantverk håller hög kvalitet. Konstruktioner är sådana att äldre hus är som gjorda för att vårdas, genom enkelt underhåll och möjligheter att byta skadade delar. Jag tar också upp samtida utveckling kring återbruk av såväl hela byggnader som byggmaterial, och behovet av att skapa arkitektur som är gjord för att demonteras. Texten skrevs ursprungligen för utställningen Långlivat på Nääs slöjd & byggnadsvård utanför Göteborg (bilden till vänster ovan) som stått under sommaren och nu finns tillgänglig i webbversion.
