Hur kan kommuner och regioner komma igång med industriell symbios? Ett första steg kan vara att göra en nulägesanalys och därefter ta strategiska beslut kring hur man ska främja symbiosutveckling.
Industriell symbios, att utnyttja avfall och överskott från en verksamhet som resurs i en annan, har potential att skapa affärsnytta, miljönytta och samhällsnytta på en mängd olika sätt. Samverkan i symbiosform leder också ofta till att man tillsammans åstadkommer mer än vad varje enskild aktör kan göra var för sig. I boken Symbios – hur avfall blir resurser i den cirkulära ekonomin (2022) beskriver vi, Tobias Jansson och Emma Dalväg, den potential som finns i industriell symbios med utgångspunkt från intervjuer med representanter för symbioser och ingående företag, aktuell forskning och egna erfarenheter från arbete med symbiosetableringar. Boken innehåller också rekommendationer till aktörer som vill komma igång med en egen etablering.
Sedan boken kom ut har vi haft ett flertal uppdrag där vi hjälpt offentliga verksamheter att ta steg på vägen mot symbios. Under 2024 har vi bland annat tittat närmare på förutsättningarna i Jämtland och bidragit till det arbete som Göteborgs stad gör. I samband med dessa uppdrag har vi använt oss av de rekommendationer som vi tar upp i boken och vidareutvecklat dem till en metod för hur regioner och kommuner kan ta ett första steg för att få symbiossamverkan på plats. I den här texten beskriver vi ramarna för den metoden. För ett konkret exempel, se vår rapport Nulägesanalys – industriell symbios i Jämtland som togs fram på uppdrag av Peak Innovation Science Park i somras.
Många offentliga aktörer runt om i Sverige försöker främja och facilitera industriell symbios, men det är lätt att fastna på vägen. Att det är så beror enligt vår analys till stor del beror på tre saker:
1 — Att man inte har samma språk kring vad industriell symbios är
2 — Att man inte gör aktiva val kring hur man vill stödja utvecklingen
3 — Att symbios ofta är hyperlokal och väldigt konkret men som offentlig aktör har man svårt att röra sig från en roll som innebär att främja brett till att istället främja väldigt specifikt – dessutom är det en fråga om huruvida man vill göra det.
Som offenlig aktör finns det olika sätt att ta sig an arbetet med att främja symbiosutveckling. Att ha ett gemensamt språk för dessa olika sätt och utifrån det göra strategiska val tror vi är en nyckel. En outnyttjad potential tror vi också är de offentliga bolagen där man med större rådighet skulle kunna börja arbeta med symbios.
Nulägesanalys
Som grund för en process där aktiva val görs, enligt resonemangen ovan, kan med fördel en nulägesanalys genomföras, för en kommun, en hel region, eller någon annan relevant geografisk avgränsning. För att initiera, driva och vidareutveckla en lokal industriell symbios behöver de fyra faserna i den modell som vi kallar Evighetsåttan upprepas, i en ständigt pågående process. Den första fasen handlar om att utforska de lokala förutsättningarna för industriell symbios. I vår metod för nulägesanalys tar vi fasta på hur långt man kommit i denna fas med utgångspunkt från ett antal olika aspekter (se bild [checklistan beskriven]). Denna kartläggning görs i enkätform eller genom intervjuer med nyckelpersoner. Evighetsåttan och checklistan är grundad i forskningen om symbios samt erfarenheter från symbiosutveckling på olika platser.1
Aktiva val inför nästa steg
Varje plats är unik med sina specifika lokala förutsättningar ifråga om dels geografi, näringslivets sammansättning, infrastruktur med mera, dels de främjande aktörernas interna kunskap, förmågor och resurser. Med detta som utgångspunkt föreslås de lokala näringslivsfrämjande aktörerna arbeta med utvalda strategiska frågor för att skapa samsyn och välja om och hur man vill stödja symbiosutveckling. Nedan listas ett antal sådana strategiska frågor.
VARFÖR
Varför vill vi främja industriell symbios? En gemensam målbild har potential att samla intressenter och göra strategiska val enklare att navigera i.
FOKUS
Vad är vårt fokus i arbetet med industriell symbios? Ett förtydligande kring vilken typ av aktörer, flöden och symbioser vi ska fokusera på: stora, små, befintligt näringsliv, nyetableringar, bransch etcetera skapar förutsättningar för att tillgängliga resurser används på ett så kraftfullt sätt som möjligt.
HUR
Hur vill vi arbeta? Offentlig sektor och näringslivsfrämjande aktörer har begränsad rådighet över att få industriella symbioser att hända. Därför kan det finnas ett värde i att välja hur den rådighet man har ska användas. Ska rådigheten användas direkt (arbeta med det man ”äger”, till exempel kommunala bolag, offentlig verksamhet, viss infrastruktur, detaljplanering, var medarbetare lägger sin tid etc). Indirekt (främja för att få andra att göra). Arbeta för att vara redo om och när företag hör av sig och själva har symbiosambitioner eller aktivt främja (kartlägga, utbilda, inspirera, matchmaking etcetera). Vilken kunskap och vilka resurser och förmågor behöver vi utifrån dessa val?
1) Se till exempel Guide for Industrial Symbiosis Fascilitators (Kalundborg Symbiosis, 2021), Industrial Symbiosis Readiness Level (Lovisa Harfeldt-Berg et al, RISE, 2020) och Barriers to Industrial Symbiosis (Artem Golev et al, 2014).