Välkommen till Veckans cirkulära #49, om Circular Business Model Canvas, hyggesfritt skogsbruk och det faktum att världen bara är 8,6 procent cirkulär.


1 — AFFÄRSUTVECKLING: Nu finns Circular Business Model Canvas
Den ursprungliga Business Model Canvas är ett strategiskt verktyg för affärsutveckling som gör det möjligt att beskriva, utmana, innovera och skruva på en affärsmodell på ett lättöverskådligt sätt. Ett antal rutor med rubriker som ”Värdeerbjudande”, ”Kundsegment” och ”Nyckelaktiviteter” fylls i och en helhetsbild av logiken bakom hur ett företag fungerar målas upp. Verktyget, som används av människor världen över, har utvecklats av schweizaren Alex Osterwalder och publicerades ursprungligen i boken Business Model Generation (2010). Nu finns Circular Business Model Canvas, en variant av verktyget där rutorna innehåller listor som styr användaren mot att tänka cirkulärt och utveckla cirkulära affärsmodeller. Dessutom finns ett tillägg av rutor, en ”grund” som är designad för att analysera en affärsmodells positiva eller negativa påverkan på planet och samhälle. Circular Business Model Canvas är utvecklad på uppdrag av Tillväxtverket av mig, Karolina Nätterlund (SMICE/Region Jämtland), Sara Klockervold (Fjällhubben) med flera under hösten 2019. Om du vill lära dig om Circular Business Model Canvas så håller jag utbildningar i verktyget under våren, första tillfället är i Göteborg den 11 mars.


2 — SKOGSBRUK: Plockhugget köper virke från hyggesfritt skogsbruk
I min uppdaterade trendföreläsning för 2020 talar jag om behovet av ett regenerativt markbruk, det vill säga det att bedriva jord- och skogsbruk på ett sådant sätt att det naturliga kapitalet byggs upp över tid. Det kan handla om metoder inom jordbruket som gör att den jord som brukas får allt högre mullhalt och allt livligare mikroliv, från år till år. Inom skogsbruket kan det handla om att säga nej till kalhyggen och istället låta skogen utvecklas mer naturligt och endast avverka de större träden, så kallat kontinuitetsskogsbruk. Då skapas en varierad skog med hög motståndskraft mot stormar, bränder och insektsangrepp, samtidigt som den tillåts bibehålla sina estetiska värden. Dessutom: I en skog som aldrig kalhuggs förblir markens kollager intakt och fortsätter att binda koldioxid, till skillnad från mark som kalhuggits som släpper ifrån sig stora mängder koldioxid (så mycket som 16 miljoner ton per år från svenska kalhyggen, lika mycket som hela landets inrikestransporter). Nu dyker aktörer upp som arbetar för kontinuitetsskogsbruk i Sverige. En av dem är Plockhugget, ett företag som köper virke från skogar som sköts utan kalhyggen och förmedlar virket till lokala sågverk. Eftersom det i första hand är större träd som tas ut är innehållet av sågbart virke högt. Virket blir också helt spårbart. Plockhugget är framförallt verksamma i Västergötland, Östergötland, Småland och Dalarna. Är du nyfiken på den här typen av naturnära skogsbruk? Gå en kurs hos Plockhugget under våren, eller läs boken Skogspraktikan av Martin Jenzén et al (2014). 


3 — RAPPORT: Nu är världen bara 8,6 procent cirkulär
Nedslående siffror presenterades i årets upplaga av The Circularity Gap Report, som släpptes på World Economic Forum i Davos. Det är den nederländska organisationen Circle Economy som sedan 2017 gör analyser av globala materialflöden, och hur mycket av uttaget material som går tillbaka in i ekonomin. Från att ha legat på strax över 9 procent när analyserna började är världen nu bara 8,6 procent cirkulär. I rapporten konstateras att praktiska exempel på cirkulär ekonomi dyker upp runt om i hela världen och att dessa exempel i bästa fall fungerar som ”proof of concept” – men de utgör en droppe i havet, och det som verkligen behövs nu är att skala upp de cirkulära modeller som fungerar. I ljuset av den utmaningen är jordens alla länder utvecklingsländer, som på olika sätt behöver röra sig i riktning mot en mer cirkulär ekonomi för att hamna inom det manöverutrymme som är säkert för planeten och för att säkra den sociala välfärden (bilden).