I början av april gästade jag instagramkontot för GreenhackGBG. Här är en sammanställning av de 15 inlägg som jag publicerade under veckan.

Uppdraget handlade om att under en vecka instagramma om ”cirkulär ekonomi i praktiken”, alltså vad du och jag som individer kan göra för att stödja utvecklingen mot ett cirkulärt samhälle. Veckan var inspirerande, dels för att Instagram är ett format jag tycker om, dels för att det var roligt att utgå från mig själv – jag har en passion för att hantera och vårda ting och det kom till utlopp här. Jag bestämde mig också för att starta ett eget instagramkonto med fokus på cirkulär ekonomi, @tojlercircular som kommer igång inom kort.

Här är en kort intervju med mig som Peter Löwendahl på Göteborgs stad gjorde inför instagramveckan:

Hej Tobias Jansson! Du ska gästa oss på Instagram och ägna veckan åt att lära oss vad cirkulär ekonomi är och varför det är en bra grej. Varför är det en bra grej?

– Vår linjära ekonomi där vi tar ut råvaror, tillverkar produkter som vi köper och sedan slänger är ju egentligen helt vansinnig. I den cirkulära ekonomin återcirkuleras istället alla produkter och material i kretslopp precis som i naturen där avfall aldrig skapas. Det är en bra grej därför att många råvaror håller på att ta slut och vi behöver vara mer resurseffektiva, dessutom behöver vi sluta sprida ut plaster och kemikalier i naturen.

Hur cirkulär är du själv?

– Cirkulär ekonomi är i första hand en tanke om att vi behöver en omställning på systemnivå i samhället, alltså att det inte är du och jag som individer som ska dra lasset. Men sen kan en vara med och stötta utvecklingen genom att se till att prylar man gör sig av med hamnar på rätt ställe, lappa och laga och reparera, hyra och låna istället för att köpa med mera, och där är jag ganska cirkulär själv.

Om jag vill bli mer cirkulär då, hur ska jag tänka då?

– I grunden handlar det om att bygga ett samhälle där avfall inte existerar. Så när du ska göra dig av med något så fundera på hur det skulle kunna skapa värde någon annanstans istället för att bli sopor. Och så tycker jag att du ska satsa på att köpa kvalitetsprodukter och sedan underhålla dem så att de varar länge. Och vissa saker behöver du kanske inte köpa utan kan nöja dig med tillgång till just när du använder dem.

Notera: Tyvärr försvinner styckesindelningen när inläggen infogas från Instagram, vilket gör texten aningen svårläst. Om du tycker det verkar intressant, gå gärna in och läs direkt på Instagram (klicka på hjärtat eller tidsangivelsen så kommer du direkt till varje inlägg.

Hej, jag heter Tobias Jansson och jag ska under min instagramvecka skriva om cirkulär ekonomi och framförallt vad du och jag som privatpersoner kan göra för att stötta en utveckling i cirkulär riktning. Jag driver bloggen CircularEconomy.se och har sedan snart fyra år åkt runt i Sverige och ”missionerat” om cirkulär ekonomi för företag, kommuner, högskolor och andra organisationer. Cirkulär ekonomi vadå, vad är det? Enklast kan det förklaras som en vision om ett samhälle fritt från avfall, där alla material och produkter cirkulerar i kretslopp. I mitt nästa inlägg ska jag gå in lite djupare på den modell som finns. Bonus: Jag har sedan snart 15 år haft ett kärleksförhållande med Spanien och har de senaste åren bott av och till i Barcelona, och från och med slutet på förra året är det mest till. Under veckan kommer jag också att jämföra min livsstil i Göteborg och Barcelona och försöka säga nåt om var jag lever mest miljövettigt. För cirkulär ekonomi-nörden: Parkbänken på bilden från den spanska tillverkaren Santa & Cole är Cradle to Cradle-certifierad (en märkning för cirkulära produkter). På den här bilden bara råkade det också vara en eldriven lastcykel och längst ut till vänster en röd liten cykel från Barcelonas fantastiska lånecykelsystem Bicing med stationer på över 400 ställen i stan. #greenhackgbg #miljö #miljövänligt #hållbarutveckling #göteborg #gbg #vardag #livsstil #tips #april #bcn #barcelona #igersbarcelona #igersbcn #catalunya #catalunyaexperience #catalonia #spain #sweden #espana #barceloneta #santaandcole #cradletocradle #C2C #cykel #bicing #circulärekonomi @tojler #circulareconomy #ig_barcelona #ig_sweden

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

Det här är nog det torraste inlägget jag kommer göra under veckan. Jag inser att det är svårt att skriva kort, mycket som behöver sägas, ni får stå ut. Ibland när jag är ute och föreläser om cirkulär ekonomi så får jag frågan om det inte bara är “kretsloppsekonomi, som man alltid talat om”. Och då säger jag att det är precis vad det är det – men det fina är att det finns en modell för vilka kretslopp det handlar om och vad man kan göra med dem. Det gör den cirkulära ekonomin till en stringent kretsloppsekonomi. Det är den modellen som jag pekar på med mitt taniga finger, och den hjälper oss att förstå vad som behövs för att få till en cirkulär ekonomi. Till att börja med gäller att vi använder rena, biologiskt nedbrytbara material som kan gå tillbaka till biosfären utan att göra skada när vi använt dem, genom kompostering eller rötning (för att bli biogas och biogödsel), d v s det naturliga kretsloppet. Det andra är att vi väljer att använda väl definierade tekniska material som kan gå tillbaka till ett industriellt kretslopp, “teknosfären”. Den tekniska sidan är komplex med en massa mekanismer vi kan utnyttja, allt från traditionell återvinning via återtillverkning (produkter som repareras i industriell skala) till olika typer av återanvändning genom återdistribution (Blocket etc) och modeller för att hyra och dela istället för att köpa för att hålla produkter i omlopp så länge som möjligt. Under veckan kommer jag att ta olika exempel från den här modellen och beskriva mer hur det är tänkt. Tanken med att ha ett biologiskt och ett tekniskt kretslopp kommer (bl a) från William McDonough & Michael Braungart som skrivit boken Cradle to Cradle – Remaking The Way We Make Things (2002). Redan 1976 talade Walter R Stahel om “en ekonomi i loopar”, och syftade då mycket på att cirkulera produkter i samhället genom uthyrning och underhåll (längst in på den tekniska sidan). #circulareconomy #circulärekonomi #reuse #sharingeconomy #miljö #miljövänligt #greenhackgbg #hållbarutveckling #göteborg #vardag #livsstil #tips #avfall #återvinning #cradletocradle #C2C #mcdonough #collaborative #biogas #composting #kompost @tojler

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

Symaskinen på bilden, en klassisk Husqvarna Automatic, är för mig en symbol för hur vacker cirkulär ekonomi kan vara. Den har varit min mormors, hon har sytt kläder på den till min mamma och nu använder jag den för att ta mina första stapplande steg för att lära mig att laga kläder. Symaskinens cirkulära loop påbörjades i mitten på 1950-talet. När jag fick den i min hand förra året fungerade den dock inte varpå jag lämnade den till Symaskinsspecialisten på Kvilletorget för rembyte och en rejäl genomgång med rengöring och service. Inom cirkulär ekonomi talar man om ett antal värdeskapande principer (value drivers) som gör att så mycket värde som möjligt behålls eller återskapas i materialen och produkterna. Princip nummer ett är att skapa så tighta loopar som möjligt. Princip nummer två är att skapa så långa loopar som möjligt. Det kanske låter snårigt men tänk såhär: Låt säga att du har en gammal symaskin som slutat fungera. Du ställer den i grovsoprummet, den hämtas upp och körs till någon avfallshanteringsanläggning där den troligtvis “shreddas”, vill säga mals sönder i smådelar. Vissa ingående material kan återvinnas, annat bränns upp. Kanske kan i alla fall metallen dyka upp i någon konservburk som du köper, men den loopen är knappt en loop och den är långt ifrån tight och väldigt lite värde bevaras under processen. Tänk dig istället att du har samma symaskin och går ner till din lokala symaskinsexpert som servar den och byter remmar på den, varpå den går som en klocka igen. Där har du en så tight loop som det bara går. Allt värde har bevarats i produkten, dessutom genom att stödja lokal företagsamhet, och symaskinen kan fortsätta skapa värde för dig i många år till nu när loopen har förlängts. Rembytet och servicen jag gjorde på min mormors symaskin var inte billig. Jag betalade ungefär dubbelt så mycket som jag hade fått ge för en hygglig ny maskin av bra märke på Siba på Backaplan. Vad tycker ni, kära följare, om det? #miljö #miljövänligt #cirkulärekonomi #circulareconomy #vardag #tips #greenhackgbg #reuse #återanvändning #reparation #repair #husqvarna #hisingen #livsstil #avfall #hisingenftw #recycle #hållbarutveckling #göteborg

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

Det här är Andreas Tillman, en riktig hjälte. Han hjälpte mig att uppgradera min dator när den börjat gå på knäna. Jag minns hur det var för sisådär 15-20 år sedan, på grund av den snabba tekniska utvecklingen var det inte ovanligt att jag bytte dator vartannat år eller så, kanske var tredje. Min känsla är att den utvecklingen planat ut något – min nuvarande dator är, hör och häpna, inne på sitt sjätte levnadsår, och den flyter bättre än nånsin (trots att den används till krävande saker som bildbehandling). Hur är det möjligt? Jo, Andreas på datorservicestället Lop i Örgryte hjälpte mig att byta tangentbord eftersom A och S inte längre fungerade, sätta i en SSD-hårddisk istället för den gamla mekaniska och proppa i så mycket minne det bara gick. Detta var sommaren 2014 och det innebar att datorns cirkulära loop förlängdes med minst 2-3 år – det ska bli spännande att se om den är up-and-running på sin 10-årsdag. En viktig tanke i den cirkulära ekonomin är att designa produkter som är modulärt uppbyggda, där utslitna eller utdaterade delar kan bytas. Apples datorer är väl knappast ultimata i det här hänseendet, men de är en bit på vägen. Spana in mobilmärket Fairphone för att se ett exempel på riktig modulär design. Var det billigt? Knappast. Jag tror jag lade i storleksordningen 7500 kr för de här ingreppen, för ett par tusen till hade jag kunnat få den billigaste modellen i Apples sortiment ny. Men å andra sidan så hade den datorn inte räckt för mig eftersom jag behöver mer datorkraft, så jag kan ändå tycka att det är prisvärt utslaget över 2-3 år. Regeringen har lagt ett förslag nu i mars som innebär halverad moms på reparationer från 1 januari 2017. Bra där, men det kommer fortfarande vara ganska dyrt att reparera både datorer och symaskiner. Hur gamla är era datorer? Har ni uppgraderat någon gång? #göteborg #miljö #miljövänligt #repair #reuse #upgrades #upgrade #lop #hållbarutveckling #tips #livsstil #ig_sweden #gbg #gbgftw #cirkulärekonomi #circulareconomy #apple #macbook #reparation #vardag @tojler #greenhackgbg

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

Dagens cirkulära outfit: Byxor Filippa K, inköpta på Emmaus, Backaplan. Sprack i baken för en tid sedan. Jag tog med dem till Filippa K:s butik på Västra hamngatan och fick dem lagade gratis, via skräddare som de samarbetar med. Det är gratis så länge skadan inte uppenbart beror på oömt förfarande och de bedömer att de kan stå för resultatet (och du ska helst ha kvitto från butiken). Tröja Oscar Jacobson, inköpt på Emmaus Backaplan i nyskick. Sömmen i kragen gick upp, jag lämnade tröjan till Oscar Jacobson-butiken på Avenyn och de lagade den gratis (via skräddare som de samarbetar med), no questions asked. Mycket bra resultat på ett svårt och känsligt ställe på tröjan. Rock Tiger of Sweden, inköpt på Emmaus Backaplan i nära nyskick, pris 350 kr, en bråkdel av nypriset. Den var aningen stor och jag gick till Skrädderiverksta’n på Kyrkogatan som tog mått och sydde in den i sidorna. Perfekt resultat, kostnad 660 kr, totalt ca 1000 kr för en Tiger-rock i nära nyskick, lite av ett kap. Skor Bianco, inköpta nya för ett drygt år sedan, väl använda vilket tagit rejält hårt på klackarna. Lämnade in dem till skomakaren på Wieselgrensplatsen som gjorde ett mycket bra jobb. Pris 200 kr (i city fick jag prisförslag uppåt det dubbla så det kan löna sig att kolla runt). Det här är ju inga märkvärdigheter egentligen, men det är först i lite mer mogen ålder som jag börjat göra de här sakerna på allvar. Det gäller att hitta sin skräddare och sin skomakare och sen komma iväg med plaggen dit. Brukar du lämna in plagg för att sy om eller laga? Tipsa gärna om skräddare eller skomakare som du har bra erfarenhet av! Foto @sandraskriver #göteborg #greenhackgbg #gbg #hisingen #hisingenftw #vardag #livsstil #miljö #hållbarutveckling #cirkulärekonomi #circulareconomy #street #streetfashion #fashion #fashionista #dailylook #outfit #barcelona #bcn #tigerofsweden #igersbcn #igers #tips #spain #catalunya #elborn #black #april @tojler

Un vídeo publicado por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

För några år sedan hade jag en period då jag var maniskt cykelintresserad. I samma period hade jag ett maniskt intresse för att leta efter prylar i grovsoprum och containrar, och den kombinationen gjorde att jag samlade på mig drivor av cykelvrak. Även om jag fortfarande tycker att det är roligt med cyklar så avtog intresset för att bygga och mecka själv efter en tid, i takt med att jag förstod att det var rätt svårt och att specialverktyg ofta krävs. Jag har efter hand gjort mig av med cykelvraken och många delar från dem har jag skänkt till Cykelköket Göteborg på Vegagatan. Ett cykelkök är en öppen gör-det-själv-verkstad som har alla verktyg som behövs och cykeldelarna som finns där är gratis att använda, och så hjälper man varandra med lagningsskills. Konceptet kommer från USA (bike kitchens) och finns idag i många städer runt om i världen. I Göteborg drivs cykelköket som en förening med stöd av Studiefrämjandet. Ändå sedan jag var liten har jag haft perioder då ett intresse flammar upp för att sen avta (sådant som frimärken, trädgårdsarbete, bonsaiträd, astronomi, airbrushing kunde avlösa varandra inom loppet av några år när jag växte upp). Ofta genererar det prylar som kan bli stående, och för att den cirkulära ekonomin ska fungera så behöver de här prylarna återföras till kretsloppen för att skapa värde hos någon annan istället. När det gäller cykeldelar så är Cykelköket ett synnerligen trevligt alternativ för att bli av med dem. Har du haft något uppflammande intresse som genererat prylar som du egentligen vill bli av med? Snapshot från ett besök på Cykelköket Göteborg förra året. #göteborg #gbg #bike #bikes #workshop #bikekitchen #cykel #miljö #miljövänligt #hållbarutveckling #cirkulärekonomi #circulareconomy @tojler #sweden #sverige #vardag #livsstil #tips #greenhackgbg #ig_sweden #igs #ig_europe #transition #people

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

Jag är en skrotsamlare, jag har det efter min far. Jag minns hur jag älskade att rota i hans trälådor i snickarboden han hade i huset där jag växte upp, fulla med saker som var mystiska för en liten pojke. Trasiga fläktar. Ventiler. Rörstumpar. Varmvattenblandare. Delar av lampor. Spik. Skruv, ändlösa mängder skruv. Sladdar, sladdarna tog aldrig slut. Mitt samlande av samma typ av prylar (och mycket annat) har gått i perioder. De senaste åren har jag snarast en strävan efter minimalism i min livsstil av den typ som Ingemar @ingodatiger Tigerberg på @caminomagasin så snyggt presenterade här på GreenhackGBG i höstas. Det innebär att jag försöker göra mig av med (en del av) mitt skrot, skruv för skruv. Och jag kan bara inte lämna det i grovsoprummet, så länge det är saker som jag tror kan skapa värde någon annanstans. En av utmaningarna i att stötta ett cirkulärt samhälle är att försöka klura ut var olika typer av prylar gör mest nytta när en släpper taget om dem. Oftast är det inte i grovsoprummet. Och i fallet med mitt skrot så kommer Emmaus och Myrorna att säga nej. Då kommer Återbruket på Kretsloppsparken Alelyckan som en frälsning. De tar emot allt från toalettstolar till vingmuttrar, och urvalet som den som besöker det stora magasinet möter är så omfattande att det kan kännas överväldigande: Långa korridorer med gamla dörrar och fönster, element uppstaplade efter hela väggar, beslag, spik, skruv, eluttag, verktyg, marmorplattor – och utanför står gräsklippare och badkar uppradade och väntar på någon som kan ta dem vidare i sina cirkulära loopar. Brukar du köra skrot och utrivet byggmaterial till Återbruket eller liknande ställen? #miljö #miljövänligt #återanvändning #reuse #göteborg #gbg #återbruk #återbruket ping @retuna_aterbruksgalleria @tojler #livsstil #vardag #tips #cirkulärekonomi #circulareconomy #sweden #igs #igers #ig_sweden #ig_europe #sustainable #stuff #transition #prylar #skrot #skrotnisse #greenhackgbg

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

Det här är nog veckans nördigaste: Jag har en speciell garderob där jag förvarar sådant som ska ut från lägenheten och tillbaka till de cirkulära looparna. Att hantera alla flöden av material och prylar som ska åt olika håll är en utmaning. Länge hade jag allt sånt här stående innanför dörren, men det såg skräpigt ut eftersom vissa saker ska till ställen som jag inte besöker så ofta. Nu har jag en ”flödesgarderob” som är indelad i olika avdelningar: H&M Trasiga eller helt utslitna textilier lämnar jag till H&M, de går då till materialåtervinning eller blir fyllnad bl a i byggprodukter. EMMAUS Hela kläder, husgeråd, lampor, leksaker m m ger jag till Emmaus på Backaplan. TRADERA Hifi, mobiler, fina inredningsgrejer och annat som har ett ekonomiskt värde säljer jag på Tradera. Till vänster på nästa hylla har jag saker som jag behöver varje dag (plånbok, klocka, hörlurar etc), de får också husera i denna garderob (tack till @minimalisterna för inspiration). GROVSOPRUM Småsaker som faktiskt måste slängas (inkluderar batterier och glödlampor). Lådan är vid sidan av vardagssakerna för att jag lätt ska komma ihåg att ta med ned till grovsoprummet. BOKBÖRSEN Jag tenderar att köpa mycket böcker, och försöker ha ett utflöde också genom att sälja på Bokbörsen. ÅTERBRUK Beslag, lampdelar och annat som ska iväg till Återbruket. ELSKROT Småelektronik kör jag till Siba:s insamlingsstation. KANSKE Saker som jag troligtvis vill göra mig av med, men som jag har svårt att släppa taget om får ligga till sig ett tag på denna hylla. GE BORT Sådant som jag vet kan skapa värde hos andra i min omgivning. Just nu med mycket fokus på min brorsdotter. Specialare som fladdrar förbi är en sockerdricksflaska med vätska från rengjorda penslar som ska till en farligt avfall-station och en låda för gammal medicin som ska till apoteket. Nördigt eller vettigt? Har du något system för utflöden av prylar? #återvinning #miljö #vardag #livsstil #göteborg #gbg #interiordesign #interior #recycle #sweden #ig_europe #igs @tojler #cirkulärekonomi #circulareconomy

Un vídeo publicado por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

Trasigt strykjärn? Brödrost? Dator? Stol? Invånarna i Barcelona har ett alternativ till att slänga eller försöka laga själva: Millor que nou (katalanska för “bättre än nytt”), en enorm reparationsverkstad i centrala stan dit en kan gå för att få prylar lagade med hjälp av anställda experter. Ni som följt mig under veckan vet att jag postat en del från Barcelona där jag bor på deltid, vid sidan om Göteborg. Jag kommer göra några inlägg med fokus på vad som händer där med koppling till cirkulär ekonomi, och något om hur min livsstil skiljer sig åt i de båda städerna. Jag besökte Millor que nou i somras för ett reportage jag skrev för @caminomagasin. Programmet drivs av Àrea Metropolitana de Barcelona, en administrativ enhet för stor-Barcelonas sammanlagt 36 kommuner, som bland annat har hand om avfallshanteringen. Syftet är att skapa intresse för att förebygga avfall genom kompostering, reparationer, och recirkulering av prylar. I lokalerna finns ett rum för att laga hemelektronik, ett annat är fullt med symaskiner, här finns möbelverkstad, måleriutrymmen och mycket mer, bl a ett kök för att lära sig laga mat på rester, och en stor sal som är en poängbaserad bytesmarknad – lämna en pryl du inte längre behöver och få poäng som du kan använda för att hämta ut något annat vid ett senare tillfälle. Centrets experter håller workshops flera gånger dagligen i hur man lagar olika typer av produkter, och åker också ut till mindre anläggningar i Barcelonas kranskommuner. Skulle du vilja ha tillgång till en sån här verksamhet i Göteborg? Foto Millor que nou #circulareconomy #cirkulärekonomi #igs #miljö #miljövänligt #hållbarutveckling #livsstil #vardag #tips @tojler #reuse #repair #reparation #barcelona #bcn #igersbcn #ig_europe #ig_barcelona #ig_spain #spain #espana #catalonia #catalunya #millorquenou #lifestyle #stuff #sustainable #amb #göteborg #gbg #greenhackgbg

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

Torsdag kväll och det är skattjakt i kvarteren där jag bor i Barcelona. Upplägget för hantering av grovsopor är sådant att möbler och annat ställs ut direkt på gatan. Olika kvällar för olika barrios, men där jag bor gäller torsdagar. Det är alltid med förväntan jag går genom de uråldriga gränderna dessa kvällar. För ett par veckor sedan hade jag finbesök som hängde på, Robin Olsson som driver kafét @llamalloyd vid Kvilletorget svängde förbi på sin Brompton på sin resa genom Europa som han skildrade här på GreenhackGBG. För det otränade ögat kan det se skräpigt ut på Barcelonas gator, särskilt om det är en grovsopskväll. I själva verket så borgar det för riktigt tighta cirkulära loopar eftersom det mesta som är funktionsdugligt försvinner upp i någon annan lägenhet i grannskapet, innan sopbilarna som kommer senare på kvällen tar det med sig. Hanteringen av andra sopor fungerar enligt parallella system: Dels finns återvinningsstationer i vartannat kvarter ungefär – fraktionerna är papper, glas, förpackningar (papp, plast, metall), organiskt och restavfall (stor elogé för att det finns möjlighet att slänga organiskt avfall på stan) – dels kan motsvarande fraktioner i de äldre stadsdelarna också ställas ut i påsar direkt på gatan. De flesta som bott i en spansk stad har upplevt den spanska renhållningens nitiskhet, sopbilarna som kommer på natten och väcker dig och tömmer såväl soptunnor för hushållssopor som papperskorgar längs gatorna och plockar dessutom med sig soppåsarna som ställts direkt på gatan. En stund senare blir du väckt igen, då kommer bilarna som spolar gatorna med vatten. Om det varit någon typ av fiesta (och det är ju rätt så vanligt förekommande) så hinner knappt evenemanget avslutas förrän renhållningen är där och plockar skräp och ett par timmar senare är gatorna avspolade och skinande rena inför dagen därpå. Brukar du plocka grejer från grovsoprummet? #greenhackgbg #göteborg #barcelona #bcn #miljö #cirkulärekonomi #circulareconomy #miljövänligt #livsstil #vardag #tips #igersbcn #ig_europe #igs #spain #catalunya #catalonia #espana #street #furniture @tojler #economíacircular #reuse #återbruk #upcycle #ig_spain #tips

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

I lägenheten i Barcelona fanns inget skrivbord när jag kom för snart ett halvår sen, och det är viktigt eftersom jag jobbar mycket hemifrån. Redan första veckan lyckades jag hitta skrivbordsstolen på bilden ute på gatan, en bekväm och snygg äldre modell. Samma vecka hade någon rivit ut ett ekparkettgolv och jag tog vara på några vackert patinerade bitar som med hjälp av ett par ikeahurtsar som fanns i lägenheten blev ett bra skrivbord. Nu ska jag bara såga till ändarna men saknar såg, vilket jag hoppas kunna låna via någon delningstjänst. Jag säger verkligen inte att alla i Barcelona håller på såhär, men min känsla är att “en tager vad en haver”-mentaliteten är större än i Sverige bland folk i allmänhet. Jag spårar väldigt lite av inredningshets och prylgalenskap. Lönerna är de facto lägre, arbetslösheten är fortsatt hög efter den ekonomiska krisen som slog hårt mot Spanien, lägenheterna är ofta små och, kanske framförallt, folk använder staden som vardagsrum. Lägenheten ligger i El Born i den täta medeltida stadskärnan. “Den täta blandstaden” som ideal har ju vid det här laget gått över gränsen till att vara en klyscha inom samtida stadsplanering i Sverige, men, icke desto mindre: Hur jag lever mitt vardagsliv är HELT annorlunda när jag bor i just en (extremt) tät blandstad, jämfört med mitt boende på (extremt) sprawliga Hisingen. Det kan gå veckor utan att jag lämnar kvarteret i Barcelona, jag går överallt, allting finns: grönsakshandlare, slaktare, en enorm saluhall, VVS, klädaffärer, hushållselektronik, apotek, flera gym – för att inte tala om ett par hundra barer, restauranger och caféer inom några minuters avstånd. Att “en tager vad en haver” och att staden är så tät tror jag är en väldigt bra kombo för att leva hyfsat miljövänligt, lite av bara farten. Vad tror du? Foto @sandraskriver #tips #ig_spain #upcycle #återbruk #igersbcn #igers #miljö #miljövänligt #circulareconomy #circulärekonomi @linateresia #barcelona #bcn #ig_europe #elborn #furniture #work #workinprogress #livsstil #catalunya #catalonia #espana #inredning @caminomagasin #camino #göteborg #gbg #hållbarutveckling @tojler

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

Det här är Rogeli Gonzalez på Tidsbankens kontor i stadsdelen Gràcia, Barcelona. I lådan på skrivbordet har han tidscheckar tillhörande bankens medlemmar – ett register över hur mycket tid var och en satt in eller är skyldig banken. Vad skulle hända i världen om alla människors tid skulle vara lika mycket värd? Om vem som helst kan byta en timmas arbete mot en timmas arbete från någon annan? Det är så Banc del Temps (katalanska för “Tidsbank”) fungerar. Konkret kan det fungera så att om jag är grym på att måla väggar och du behöver ha en vägg målad så kommer jag hem till dig och målar, låt oss säga att det tar tre timmar. Då kan jag sedan sätta in de tre timmarna på Tidsbanken, och sedan när jag själv kanske behöver hjälp med min bokföring så kan jag ta ut tre timmar från banken för att betala en person som har redovisningsskills och hjälper mig i tre timmar. Konceptet är populärt i Spanien, det finns ungefär 300 tidsbanker, en fördubbling sedan innan finanskrisen. I Barcelona finns det tidsbanker i 15 stadsdelar. Förutom att det är ett smidigt sätt att byta tjänster leder det också till att gemenskap skapas i stadsdelen. (Siffrorna är tagna från ett reportage jag gjorde för @caminomagasin och har ett par år på nacken, texten finns att läsa i sin helhet på nätet.) Det cirkulära synsättet rymmer tankar om att använda resurser mer effektivt genom tjänstefiering och mer service istället för traditionell prylkonsumtion, och tidsbankerna kan vara en cirkulär möjlighet på gräsrotsnivå i denna anda. I Barcelona stödjer staden initiativet – i Sverige är det tyvärr av skatteskäl otillåtet att bedriva tidsbank på samma sätt som Banc del Temps, men verksamheter inspirerade av idéerna finns, bl a Tidsnätverket i Bergsjön. Skulle du vilja byta tjänster i en tidsbank där du bor? #circulareconomy #circulärekonomi #miljö #livsstil #vardag #tips #barcelona #bcn #göteborg #ig_europe #igs #ig_barcelona #gbg #transition #hållbarutveckling #gracia #work @tojler #spain #catalunya #catalonia #espana #sustainable

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

Ok, vi lämnar Barcelona för Kungälv. En hjälte till: Erik Liljeberg, vd på butikskedjan Sporthyra som sedan 2009 hyrt ut fritidsutrustning, idag med butiker i fem svenska städer – närmast för göteborgare är Kungälv. Flera exempel under veckan har handlat om att behålla produkter i cirkulation längst in i teknosfären så länge som möjligt genom underhåll, reparation, uppgradering och återdistribution. Men riktigt intressant blir det när vi börjar titta på HUR företag gör affärer. Genom innovativa affärsmodeller som medger att vi kan få tillgång till en produkt utan att äga den kan en och samma produkt cirkulera mellan en mängd personer. Sporthyra har, förutom skidutrustning, också sommarprylar som kajaker, cyklar och våtdräkter. Erik Liljeberg ser stora fördelar med uthyrningsmodellen, både för kunden och företaget. I vanlig handel tvingas kunden att antingen köpa nytt, och då är det ofta dyrt när det gäller sportutrustning, eller att gå till Blocket och försöka hitta en storlek som passar. Hos Sporhyra kan en hyra ett par dagar eller en månad eller en hel säsong, och sen lämnar en antingen tillbaka utrustningen eller köper loss den. För att få affärsmodellen lönsam för företaget så måste det göras storskaligt. Det går inte att köpa in fyra skidor, utan det behövs många tusen. Sen gäller det att aktivera utrustningen så många gånger som möjligt. Efter att lånen på inköpen är avbetalda kommer lönsamheten. “Då sitter du alltså på en stor mängd utrustning som du inte har några lån på och då blir uthyrningsmodellen som en penningpress”. Uthyrning – eller att sälja en produkts funktion istället för produkten i sig – kan se ut på olika sätt: Hyra i en specifik period, abonnemang tills vidare över lång tid eller prenumeration (på exempelvis barnkläder som byts ut i takt med att barnet växer, som hos danska Vigga). Vilka produkter skulle du kunna tänka dig att hyra istället för att äga? Foto Max Källman #circulareconomy #cirkulärekonomi #göteborg #gbg #miljö #vardag #livsstil #sweden #igs #ig_europe #ig_sweden #kungälv @sporthyrakungalv #tips #ski #sport #sports

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

Här står de uppradade, de potentiella hyrbilarna. Genomsnittsbilen används 2,6% av sin livstid – det innebär att vi har en enorm överkapacitet i bilparken. Med tjänsten SnappCar blir det möjligt att hyra grannens bil – och hyra ut den egna. Mitt bilägande har gått i vågor under åren, jag har haft långa perioder då jag valt bort bilägandet. Jag har varit medlem i elbilspoolen MoveAbout, men det blev för omständigt att ta sig till bilarna. Bilpool kan vara något för mig, men då måste bilarna finnas i princip nedanför lägenheten. Sedan ett par år har jag bil (biogas), och det har påverkat livet i Göteborg till det bättre, det står jag för (stan är utspridd, vädret är kärvt och familjen har sommarhus i skärgården). Jag har bilen på SnappCar (tidigare Flexidrive), att hyra ut den är dels ett sätt att aktivera en liten del av samhällets materiella överskott, dels ett sätt att få ett intäktsflöde för mig som hyr ut. Ofta är det samma personer som återkommer, som bor i närheten och tycker att det är smidigt att hyra av mig. Under den tid bilen hyrs ut går försäkringsbolaget If in och täcker upp. Utvecklingen från ett “me-samhälle” där ägandet är kung, till ett “we-samhälle” där vi med hjälp av digitala plattformar har möjlighet att dela saker med varandra har verkligen tagit fart de senaste åren: sharing economy, delningsekonomi, kollaborativ konsumtion… I det cirkulära perspektivet är delandet en del av de innersta looparna i teknosfären. För att hyra och låna andra prylar, kolla in tjänster som Streetbank, Rentl och Grannsaker. Föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg med hjälten @essentiella i spetsen gör också ett fantastiskt jobb för att sprida delandepraktikerna. Skulle du kunna tänka dig att hyra eller hyra ut bil via SnappCar? #göteborg #gbg #hisingenftw #miljö #livsstil #vardag #tips #volvo #circulareconomy #circulärekonomi #sharing #carsharing #car #cars #igs #ig_europe #ig_sweden #sweden #collaborative #ägodela #hållbarutveckling #sustainable

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el

 

Då var det dags för det sista inlägget om cirkulär ekonomi. Min förhoppning är att ni där ute har viss koll på modellen för cirkulär ekonomi nu, och att ni blivit inspirerade att stödja utvecklingen mot ett cirkulärt samhälle. För mig har det varit en väldigt rolig vecka. Jag blev så inspirerad att jag kommer fortsätta med det här, på det nyregistrerade kontot @tojlercircular som kommer vara på engelska – följ mig gärna där. Jag finns sedan tidigare på @tojler men där handlar det mest om Barcelona, vackra landskap och byggnader, och mitt obskyra intresse för elektronisk musik. I bilden har jag sammanfattat veckan genom att placera ut inläggen i modellen för cirkulär ekonomi. Jag har inte berört BIOSFÄREN (den gröna sidan) så mycket under veckan, några snabba: Sortera organiskt avfall som kan bli biogas och gödsel, spola i toaletten men skippa kondomer och gammal medicin, kompostera och slut kretsloppen lokalt om du har trädgård. Jag har placerat mitt skrivbord av upphittad parkett här också, ett sätt att använda trä multipla gånger (lite en förenkling dock eftersom parkett innehåller lim och lack som inte bör gå tillbaka till naturen). TEKNOSFÄREN är mer komplex och flera av looparna överlappar varandra. Traditionell återvinning (1.0): Trasiga plagg till H&M och prylar till grovsoprum. Cradle to Cradle-återvinning (2.0): Parkbänk från Santa & Cole. Återanvändning: Hitta möbler på gatan. Återdistribution: Återbruket, Tradera, Bokbörsen. Underhåll: Cykelköket, Millor que nou, cirkulär outfit, datoruppgradering, symaskinen. Hyra: Sporthyra. Dela: SnappCar, Banc del Temps. Tack för alla hejarop och positiva kommentarer! Vi ses på @tojlercircular #cirkulärekonomi #circulareconomy #miljö #miljövänligt #vardag #livsstil #tips #göteborg #gbg #greenhackgbg #repair #reuse #recycle #sharing #igs #ig_europe #ig_sweden #igersbcn #barcelona #bcn #återbruk #upcycle #catalonia #catalunya #hållbarutveckling @tojler

Una foto publicada por GreenhackGBG (@greenhackgbg) el