Amanda Borneke, kvalitets- och miljöansvarig på rivningsföretaget CS riv & håltagning i Göteborg, har skrivit ett gästinlägg om att det är dags för bygg- och rivningsbranschen att börja återanvända och återvinna byggmaterial i mycket högre utsträckning än vad som görs idag. Jag har ställt några snabba frågor till henne.

Vilken roll kan rivningsbranschen spela i den cirkulära ekonomin? 

– Som rivningsaktör har vi på CS riv & håltagning ett unikt läge att se hur konstruktionen av en byggnad påverkar möjligheten att dekonstruera den för att kunna återanvända byggmaterialet, eller riva den på traditionellt sätt. Vi kan ge feedback för att göra rivningen mer effektiv och för att materialet ska kunna återanvändas eller återvinnas. Samtidigt försöker vi hitta sätt att ha inflytande över byggbranschen och återkoppla om vad vi lär oss genom våra rivningsprojekt.

Hur jobbar du konkret med detta?

– Ett sätt att börja är att granska möjligheter till återanvändning i steg som ändå måste göras, till exempel i rivningsplanen och materialinventeringen. Jag använder sådana processer för att identifiera möjligheter till återanvändning, kommunicera med kunden och skapa attitydförändringar i alla led, för att kunna genomföra en dekonstruktion, snarare än en demolering. 

Vad är viktigast för att kunna genomföra en dekonstruktion? 

 Att prioritera återanvändning och högvärdesåtervinning där det är möjligt, för att behålla produktens värde och nytta. Jag vill sträva efter att dekonstruera så mycket som möjligt för en aktiv återanvändning. Det kan till exempel vara att krossad betong och makadam från en rivning kan bli perfekt fyllnadsmassa för ett nybygge, utan att någon ny fyllnadsmassa produceras.

 

”Rivningsbranschen måste
bli bättre på att mäta och rapportera hur mycket som återanvänds, hur mycket som återvinns och hur mycket som skickas till deponi.”


Vad behöver branschen bli bättre på? 

– Rivningsbranschen måste bli bättre på att mäta och rapportera hur mycket som återanvänds, hur mycket som återvinns och hur mycket som skickas till deponi. På så sätt kan jag som kvalitets- och miljöansvarig sträva efter att öka nivåerna på återanvändning över tid. Det ger oss direkt feedback på hur mycket vi återanvänder och kan så småningom bli ett sätt att överträffa våra konkurrenter. Mitt personliga tips är att skriva upp fallstudier och ta lärdomar av projekt med höga nivåer av återanvändning, som demonstrerar ekonomiska och miljömässiga fördelar.

Kan återanvändning och återvinning av byggmaterial verkligen vara lönsamt? Vad har ni gjort för att stärka er affär?

 Självklart! Jag är noga med att prioritera lönsamheten. Istället för att anlita ett företag eller en kommunal verksamhet för att transportera bort avfallet valde CS att starta upp ett bolag till: CS transport. Det gav oss mer kontroll över var det dekonstruerade materialet tar vägen, hur det återvinns och var det återvinns. Då blev det lättare att ta demolerat material och återanvända det innan det hamnar på en återvinningscentral. Det har även medfört att sorteringen av byggmaterial görs mer noggrant på plats. CS driver även Brattöns återbruk sedan 2012, som är en unik affärsidé i sig och den enda i sitt slag i Göteborg. I en lagerlokal ute på Hisingen samlas helt och rent byggmaterial från våra dekonstruktioner till försäljning. Det är begagnat byggmaterial av alla de slag som till exempel dörrar, fönster och armaturer. På så sätt minskar vi mängden användbart material som körs till tippen, istället används de som begagnade och billigare resurser.