Veckans cirkulära #78: Om cirkulära outdoorvarumärken, behandling av källsorterat avloppsvatten och regenerativ landsskapsarkitektur.
1 – Cirkulärt friluftsliv
Hur kan varumärken inom outdoor (kläder och utrustning) bli mer cirkulära? Det var temat på konferensen Sustainable Outdoor Professionals som nyligen gick av stapeln i Östersund. Jag var inbjuden att göra en keynoteföreläsning som blev en resa i cirkulära affärsmodeller i allmänhet med nedslag i outdoorbranchen i synnerhet. Det är en branch med stark utveckling i cirkulär riktning, och det handlar då om ”circular services”, hur cirkularitet kan skapas i ”de små looparna” för ökad lönsamhet och varumärkesbyggande. Branschorganisationen Scandinavian Outdoor Group ramar in detta koncept med de snygga re-orden repair, return services, recommerce och rental i en rapport där man undersökt initiativ i denna anda. Det man kan se är att varumärken som Bergans of Norway, Norrøna (bilden) och Houdini har tagit ett helhetsgrepp om dessa ingångar till cirkularitet, medan många andra, som Peak Performance, har landat något enskilt initiativ. En mycket positiv utveckling – samtidigt visar en undersökning genomförd av STICA, en annan branschorganisation, att de intäkter som kommer från circular services fortfarande är en försvinnande liten del av företagens totala intäkter. Detta behöver inte betyda att det inte funkar – utan snarare att det bara börjat och att det är en lång väg att gå, inte minst när det gäller beteendeförändringar och att till exempel rental ska bli ett naturligt val.
2 — Tre rör ut för den vetgirige
I tidigare Veckans cirkulära har jag skrivit om Helsingborgs stads arbete med att skapa cirkularitet kring avloppsvattnet från den nya stadsdelen Oceanhamnen, bland annat om testbädden Recolab. Hjärtat i stadens satsning kallas Tre rör ut och är ett system för att källsortera avloppsvatten från fastigheterna i tre fraktioner: svartvatten, gråvatten och matavfall från avfallskvarnar. Det visade sig att det finns ett nyhetsbrev som heter Tre rör ut i praktiken som på ett väldigt matigt (ja, närmast nördigt) sätt beskriver hur de olika flödena hanteras. Mycket siffror och flödesdiagram blir det, men behållningen är stor för den som inte är helt insatt i området sedan tidigare. I det senaste kan man läsa om hur källsorterat svartvatten från vakuumtoaletter behandlas.
3 — Regenerativ landskapsarkitektur
I vår föreläsning Regenerationen gör jag och Johanna Stål på Camino en översikt över olika områden där vi människor kan bidra till att återskapa och förbättra ekosystemen runt omkring oss, bland annat inom jordbruk, skogsbruk, arkitektur, stadsplanering och design. Arkitektbyrån White är ett av de företag vi refererar till – de talar om regenerativ design inom landskapsarkitektur och har tagit fram sex förslag på hur det skulle kunna se ut runt älven i Göteborg. Louise Didriksson, landskapsarkitekt på White skriver att ”regenerativ design utgår från eller efterliknar ekosystemets naturliga processer för att skapa motståndskraftiga, hållbara miljöer som integrerar samhällets behov med naturens”. Bland förslagen finns till exempel lösningar som ger temperaturreglering, återställer naturliga miljöer, renar bottensediment och skapar förutsättningar för lokal, älvnära, matproduktion.