Välkommen till Veckans cirkulära #61, om Sotenäs satsning på näringslivsutveckling genom symbios, Christer Owe som hjälper mig att sålla – och Kayakomater.

1 — INDUSTRIELL SYMBIOS: Intervju med Sotenäs Symbioscentrum
Lilla Sotenäs kommun i Bohuslän är kanske mest känd för att Smögen ligger där, med den klassiska bryggan med restauranger och butiker som drar mängder av turister på sommaren. Nu riktas blickarna mot Sotenäs också tack vare att kommunen storsatsat på att binda samman lokala företag och utveckla näringslivet genom industriell symbios. Idag finns två utbyggda symbioser, en med utgångspunkt från fiskberedningsindustrin och en med fokus på återvinning av marin plast. Kommunen tar en aktiv roll i att utveckla och skapa förutsättningar för den lokala symbiosutvecklingen, och 2015 invigdes Sotenäs Symbioscentrum, det första i sitt slag i Sverige. Som en del i min och Emma Dalvägs satsning på att skriva om industriell symbios gör vi intervjuer med spännande aktörer inom området, och först ut är ett snack med Leif Andreasson och Emma Ek, spindlarna i Sotenäs symbiosnät. Om du blir nyfiken på att veta mer finns möjlighet att haka på ett digitalt studiebesök på Sotenäs Symbioscentrum den 22 april.

2 — ANALYS/DEBATT: Christer Owe läser, funderar, föreslår
”Vår tids stora utmaning är att sålla” sa min hjälte Markus Torgeby, löparen som bodde för sig själv i en kåta mitt i skogen i Jämtland i en period av sitt liv, i en intervju i magasinet Camino. Kunde inte hålla med honom mer. När det gäller den stora mängd rapporter på temat cirkulär ekonomi som kommer, för att inte tala om alla webbinarier som ordnas, så krävs det att man sållar – jag har blivit bra på det, tyvärr så bra att jag ofta får dåligt samvete. Räddaren i nöden heter Christer Owe, göteborgsbaserad hållbarhetskonsult som fångar upp allt nödvändigt som händer, läser rapporterna, sitter på konferenserna, sållar lagom mycket, refererar sedan det han läst och sett på sin blogg …att verka för ett hållbart samhälle. Han plockar isär, analyserar, kritiserar, pekar på sådant som saknas, ger kompletterande förslag. Ofta håller jag med Christer, ibland inte, oavsett så fungerar hans funderingar och förslag som någonting att ta spjärn emot när jag själv behöver samla tankarna kring någon rapport eller strategi som nyligen sett dagens ljus. Några framsållade tips på texter att börja med i Christers digra bloggmaterial: Cirkulär ekonomi: handlingsplan i ett sammanhang (den första delen av flera med ganska så hård kritik av regeringens handlingsplan för cirkulär ekonomi som kom i januari i år, övriga delar finns här och här och här), Detta vill man i Finland (om Finlands handlingsplan som, enligt Christer, ger uttryck för en bredare och mer genomgripande syn på cirkulär ekonomi än den svenska) och Koppla ihop processerna för cirkulär ekonomi! (om förtjänster och brister i, och saknad samverkan mellan, Västra Götalandsregionens projekt Kvarterets konsumtion 2030, som jag bidrog i, och Cirkulära Göteborgs rapport om Göteborgs stads möjligheter till cirkulär ekonomi, också med tidshorisont 2030).

3 — NYA AFFÄRSMODELLER: Paddla cirkulärt
Att pandemin fört oss ut i naturen på hemmaplan på ett kanske aldrig tidigare skådat sätt är ju knappast en nyhet, och att det kommer vara fortsatt mycket folk ute i markerna under den stundande sommarsäsongen är förstås ingen vild gissning. Framsynta företag som skapat innovativa, cirkulära affärsmodeller som bygger på tillgång framför ägande ligger därför helt rätt i tiden när fler vill ut och prova på olika aktiviteter. Ett sådant företag är Point 65 Sweden som står bakom konceptet Kayakomat, kajakuthyrning med självbetjäning som under våren rullas ut över hela landet, med början i Stockholm och Göteborg. Det hela är mycket enkelt: du bokar din kajak på nätet, får en kod, tar dig till platsen där kajaken finns, låser upp och paddlar iväg. Lite gladare och lite tröttare lämnar du sen tillbaks den – antingen i samma Kayakomat, eller en Kayakomat på platsen dit du paddlat. Runt om i landet kommer det finnas ett hundratal Kayakomater under sommaren. Kajakerna är, dessutom, gjorda i återvinningsbar och till stor del återvunnen plast.