Veckans cirkulära #31 handlar om kiselalger med svindlande egenskaper, 2018 som året då vi tar plastfrågan på allvar – samt flergångspåsar för fruktavdelningen.
1 — INNOVATION: Swedish Algae Factory tar havets hemligheter upp på land
Det skulle mycket väl kunna bli ett Nobelpris fyrtio år down the road för Sofie Allert, grundare och vd på Swedish Algae Factory, en kommersialisering från Chalmers som står för en världsinnovation. Man har upptäckt att vissa typer av kiselalger som växer djupt nere i haven innehåller strukturer som fungerar som små, små förstoringsglas som förstärker algernas ljusupptagningsförmåga. Swedish Algae Factory odlar denna typ av alger och utvinner deras ”förstoringsglas” till ett fluffigt pulver som kan användas inom så vitt skilda applikationer som att förstärka solcellers verkningsgrad (med upp till 60% i kommande typer av solceller) och som solskyddsmedel i kosmetika. När algerna odlas renar de vattnet genom att äta upp näringsämnen, vilket gör att att en algodling lämpar sig väl för att anslutas till en fiskodling i ett slutet recirkulerande system. Ett sådant finns inom ramen för Sotenäs Symbioscentrum i Bohuslän där Swedish Algae Factory byggt ett stort växthus kopplat till en landbaserad laxodling. I början av året träffade jag och Johanna Stål på Camino Sofie Allert för ett reportage för tidningen Syre. Foto Tobias Jansson (bilder ovan) Swedish Algae Factory (bild i slideshow)
2 — PLAST: Plastfrågan är på allas läppar 2018
2018 utvecklas mer och mer till ”plastens år”, vill säga det år då vi ser ett slags momentum för att ta plastproblematiken på allvar med flera förbud, strategier och skarpa mål på ingång. I januari kom EU Plastics Strategy som innebär att alla plastförpackningar som sätts på marknaden i unionen måste vara återanvändbara eller återvinningsbara till 2030, då ska man också ha kommit upp i minst 50 procents återvinning av all plast, dessutom ska engångsprodukter av plast minkas och avsiktligt användande av mikroplaster i produkter begränsas; Kina, som tidigare köpt in mycket plastavfall från väst, införde strax efter årsskiftet en lag som gör import av plastavfall olagligt, varpå plastbergen i Europas hamnar började växa; i Storbritannien diskuteras ett förslag om att införa en avgift på 25 pence på engångsmuggar, dessutom har Theresa May lagt fram en plan om att Storbritannien ska fasa ut all engångsplast till 2042; Sverige fick sin plastpåslag 1 juni 2017, vilken innebär att butiker måste informera kunderna om plastpåsarnas miljöpåverkan, på frivillig basis har sedan många butiker börjat ta betalt och en minskning med upp till 60 procent i plastpåsåtgången skedde de första månaderna; och under World Economic Forum i slutet av januari ställde sig 11 ledande företag bakom ett initiativ som innebär att alla deras förpackningar ska vara återanvändbara, återvinningsbara eller komposterbara till 2025 eller tidigare, bland dem Coca-Cola, Pepsi, Evian, M&S, Unilever och Walmart.
3 — PLAST: Flergångspåsar för fruktavdelningen
Vill du som konsument bidra till det momentum som finns kring plastfrågan? Ta då en titt på Carrinets återanvändbara nätpåsar som du kan använda när du handlar frukt istället för de tunna meckiga engångspåsarna. När du kommer hem går det att skölja frukten rakt igenom nätpåsarna, som är tillverkade av 100 procent polyester och håller för massor av tvättar. Carrinet är ett göteborgsbaserat företag som har haft en enorm medvind det senaste halvåret med 400 återförsäljare runt om i landet och över 100 000 set om 5 påsar sålda. Sammantaget har de sålda påsarna sparat 100 ton engångsplast på marknaden, enligt en artikel i Göteborgs-Posten (inlogg). Hatten av för denna typ av enkla – men icke desto mindre, faktiskt, disruptiva – lösningar! Foto Carrinet