Veckans cirkulära #75: Om att det är två år sedan boken Symbios kom ut, innovationsupphandling för cirkularitet av avloppsvatten – och symbiosglass.
1 – Boken Symbios 2 år
Nu är det två år sedan min och Emma Dalvägs bok Symbios – om hur avfall blir resurser i den cirkulära ekonomin kom ut. Vi har med boken velat skapa en lättillgänglig introduktion till området industriell symbios, det vill säga att utnyttja avfall och överskott från en verksamhet som resurs i en annan. Tanken är att förmedla forskning och praktiska erfarenheter från goda exempel till relevanta personer på företag, kommuner och regioner. Boken är uppdelad i tre delar: Del 1 är en introduktion till cirkulär ekonomi och industriell symbios, del 2 beskriver hur överskott av vatten, energi och material kan tas tillvara som resurser och cirkuleras vidare, del 3 är en guide till den som vill skapa en symbios, till exempel i en kommun. Bland de intervjuade finns företrädare för Kalundborg Symbiosis, Sotenäs Symbioscentrum, Händelö Eco-Industrial Park, Eon:s Ectogrid, samt ”länkföretag” som Ekobalans, Gårdsfisk och The Waste Transformers. Under de år boken varit ute har utmaningar kopplade till energitillgång och geopolitiska konflikter gjort symbioskonceptet mer aktuellt än någonsin. Mer om det kan du läsa i den debattartikel vi var med och skrev tillsammans med bland andra Anders Wijkman som kördes i Dagens industri och Göteborgs-Posten. Är symbios mellan verksamheter en relevant fråga för dig i den yrkesroll du har, kanske på en kommun eller ett företag med mycket avfall och överskott? Hör av dig till tobias@circulareconomy.se så skickar jag dig en bok som jag bjuder på för att fira att boken varit ute i två år.
2 — Innovationsupphandling för cirkularitet
Hur kan staden stimulera omställningen till en mer cirkulär ekonomi med fokus på industriell och urban symbios, med efterfrågan som motor? Detta undersöks i en nysläppt förstudie där Helsingborgs stad låtit inkubatorn Compare undersöka hur så kallad innovationsupphandling kan fungera som katalysator för cirkularitet av avloppsvatten, med utgångspunkt från ramverket Demand Acceleration. Ramverket utgår från att när innovation och upphandling integreras måste processen följa en innovationslogik för att bland annat uppnå skalbarhet bortom den första kunden. Ett sätt för staden att bidra till symbios är, enligt rapporten, att etablera nödvändig infrastruktur i form av utvecklingscenter och testbäddar som RecoPark och RecoLab i Helsingborg. Men att bara upprätta infrastruktur är inte tillräckligt för att garantera att produkter baserade på återvunnet avfall nyttiggörs – staden kan därför också anta rollen som producent av avfall som även utgör råvara, kund till slutprodukten, utvecklingspartner och facilitator för innovationsprocessen.
3 — Symbiosglass
Att använda begreppet industriell symbios är inte alltid lyckat eftersom det antyder att det måste handla om stora volymer överskottsresurser som utbyts mellan ett flertal storskaliga verksamheter. I sammanhang där mindre företag är målgruppen talar jag hellre därför istället om företagssymbios, symbiossamverkan eller bara symbios. Det finns många intressanta småskaliga exempel där det ofta rör sig om en enskild symbioskoppling för utbyte av någon överskottsresurs, vilket ju är en fin början. Ett sådant exempel som är kul och belysande är den danska glasstillverkaren Hansens flødeis som samverkar med bageriet Jalm&B. Överskottsbröd från bageriet omvandlas till sirap som används istället för socker vid tillverkningen av glassen Salty Caramel Sourdough.