Veckans cirkulära #77: Om en undersökning av företagssamverkan i symbios i Jämtland, vad begreppet regeneration betyder och tre utgångspunkter för kritik mot cirkulär ekonomi.
1 – Symbios i Jämtland
Industriell symbios, att utnyttja avfall och överskott från en verksamhet som resurs i en annan, är ett koncept med potential att skapa ökad lönsamhet för företag, minska belastningen på miljön och bidra till utveckling av lokalsamhället. Men hur gör man det i glesbygd, där företagen ofta är små och ligger långt ifrån varandra och resurserna inom stödsystemet är begränsade? I ett uppdrag för Peak Innovation, Jämtlands enda science park, har jag och Emma Dalväg tagit pulsen på utvecklingen av symbiossamverkan i Jämtland och Härjedalen och föreslagit frågor som regionen behöver ställa sig kring vad som krävs för att sätta ytterligare fart. I vår undersökning, Nulägesanalys – industriell symbios i Jämtland, som presenterades i Östersund i slutet av augusti, har vi frågat nyckelpersoner på regionen och kommunerna om några viktiga faktorer för att definiera nuläget (finns någon som fasciliterar, är stora resursflöden kartlagda, vilka ankarföretag finns, vilka geografiska platser är aktuella, hur ser drivkrafterna ut i det lokala näringslivet med mera). Resultatet är blandat men den kommun som sticker ut är Härjedalen, tack vare gediget arbete med en förstudie om industriell symbios som man genomfört under det gångna året. Uppdraget i Östersund avslutades med att vi höll i en workshop för ökad samsyn bland olika aktörer i regionen. Bilden visar Ljusnan och Sveg, en av de platser i Härjedalen som enligt förstudien har potential för industriell symbios. Foto Morgan Grip
2 — Vad betyder regeneration?
Att regenerera, det vill säga att återskapa och förbättra ekosystem, är en av priciperna för cirkulär ekonomi enligt den brittiska stiftelsen Ellen MacArthur Foundation. I ett samarbete med Johanna Stål, Camino, har jag tagit fram föreläsningen Regenerationen, en resa i en framtid där jordbruk, skogsbruk, stadsplanering, arkitektur, design, ja hela samhället gör ett positivt avtryck på planeten. Tyvärr har ord som ”regeneration” och ”regenerativ” inte riktigt fått fäste i svenskan ännu, och vi har gjort det till vår uppgift att föra in dem i språket och försöka förklara vad regeneration innebär. I texten Vad betyder regeneration? förklarar Johanna några av de grundläggande sakerna på ett lättillgängligt sätt. Hon skriver bland annat: ”Det som är så viktigt med den regenerativa utvecklingen är att den erbjuder en väg framåt som inte bara minskar vår negativa påverkan på planeten utan också aktivt förbättrar och återställer den. Genom att implementera regenerativa principer kan vi skapa system som är hållbara, robusta, motståndskraftiga och som stödjer både mänskligt och ekologiskt välbefinnande.”
3 — Kritik mot cirkulär ekonomi
Danish Design Center skriver ofta intressant om cirkulär ekonomi på webb och i nyhetsbrev, ofta på engelska. Nyligen snubblade jag över texten Debunking Misconceptions on Circular Economy som tar upp tre vanliga utgångspunkter för kritik mot det cirkulära synsättet. Den första vanliga kritiken är att en fullt cirkulär ekonomi är omöjlig, eftersom en tillväxtbaserad ekonomi alltid kommer att behöva nya råvaror och enligt termodynamikens andra lag kommer också ett helt slutet system ändå kräva nyuttag av råvaror eftersom material bryts ner över tid. En annan kritik är Jevons paradox, som innebär att förbättrad effektivitet kan leda till ökad konsumtion snarare än minskning. Den tredje kritiken handlar om att företag ofta fortsätter med business as usual och använder cirkulär ekonomi som en ursäkt för greenwashing. Texten vänder och vrider på argumenten på ett sätt som är klargörande snarare än avfärdande och landar i slutsatsen att för att verkligen uppnå en cirkulär ekonomi krävs en grundläggande förändring i både konsumentbeteende och affärsmodeller.