Helena Nilsson på Hållbar Utveckling Skåne ger sin syn på varför idéburen sektor behövs i omställningen till cirkulär ekonomi och berättar om hur ett företag de samarbetar med, skyltföretaget Accus, arbetar mot en cirkulär företagsmodell.

Detta är ett gästinlägg. Eventuella ståndpunkter som uttrycks är skribentens egna och delas inte nödvändigtvis av CircularEconomy.se.

Det pratas allt mer om cirkulär ekonomi men fortfarande är det ganska få som vet vad begreppet innebär – endast sju procent av svenskarna, enligt en undersökning gjord av analysföretaget SB Insight. Det finns en osäkerhet bland konsumenter, företagare och beslutsfattare om vad som ”är” cirkulär ekonomi och vad som behöver göras. Hur omställningen till cirkulär ekonomi ser ut är ännu långt ifrån en självklarhet.

Hållbar Utveckling Skåne är en ideell förening som de senaste åren arbetat aktivt med cirkulär ekonomi. Föreningen har arrangerat kunskapshöjande aktiviteter som utbildningar, en studieresa till Amsterdam och ett flertal konferenser. Föreningen är också värd för det cirkulära nätverket Cradlenet Syd. För att inspirera och visa hur cirkulär ekonomi kan fungera i praktiken är det också viktigt att visa exempel på företag som utvecklar cirkulära produkter och ställer om till cirkulära affärsmodeller. Exempel på företag som föreningen samarbetat med och mer om deras utmaningar återkommer vi till strax.

 

”För många yrkesverksamma är möten med människor som arbetar mot samma mål men inom en annan sektor sällsynta. I omställningen till en cirkulär ekonomi är vi övertygade om att plattformar som skapar nya kontaktytor spelar en avgörande roll.”

 

Föreningar som Hållbar Utveckling Skåne har en viktig roll som brygga mellan civilsamhälle, företag och offentliga aktörer. Som ideell förening är vi en neutral och icke-konkurrerande samarbetspart och kan möjliggöra samarbeten som annars inte lika lätt skulle uppstå. Vi vill att alla samhällets sektorer i så stor utsträckning som möjligt ska finnas representerade där vi engagerar oss för att vi vet att möten där vi samlar akademin, näringslivet, idéburen och offentlig sektor korsbefruktar. För att bryta oss loss från det linjära tänket behöver vi tänka nytt och tänka mer tillsammans. Det fungerar inte att köra på i de vanliga tankespåren utan nya kontaktytor behöver skapas och med det nya innovationer. För många yrkesverksamma är möten med människor som arbetar mot samma mål men inom en annan sektor sällsynta. I omställningen till en cirkulär ekonomi är vi övertygade om att plattformar som skapar nya kontaktytor spelar en avgörande roll.

Under de senaste åren har Hållbar Utveckling Skåne samarbetet med företag som aktivt arbetar med att ställa om till en cirkulär företagsmodell, senast med skyltföretaget Accus.

Med ett stöd på drygt 3 miljoner från Vinnova vill malmöbaserade Accus leda och påverka den svenska skyltbranschen mot ett ökat hållbart ansvarstagande. Det vill de göra genom att utveckla cirkulära produkter och affärsmodeller. Idag erbjuder skyltbranschen främst engångsskyltar som är anpassade till ett företags logotyp samt lokalen som företaget verkar i. När företaget flyttar eller byter grafisk identitet blir skylten avfall. Materialen som används i branschen, som exempelvis aluminium, är energikrävande att utvinna, de plaster som används är av fossilt ursprung och avfallet som skapas är i regel svårhanterligt eftersom det innehåller elektronik. Endast ett fåtal företag i branschen rapporterar i nuläget till Naturvårdsverkets register för producentansvar av elutrustning, vilket innebär att mörkertalet för branschens miljöbelastning är stort.

– Framtiden kräver helt nya lösningar. Vi vill designa bort avfall och erbjuda nya attraktiva skyltar som är hållbara på riktigt, säger Accus vd André Zandelin. Idag lever vi i en linjär ekonomi, som ständigt kräver nya naturresurser samtidigt som enorma mängder material tappar i värde genom att bli avfall. För mig är det en stark drivkraft att vi tillsammans med vår största leverantör Verbalux kan hitta nya sätt där vi ökar vårt ansvarstagande och där jag och mina medarbetare kan känna oss stolta över vad vi gör och stå för de produkter och tjänster vi tillhandahåller.

För Accus är kärnan i det cirkulära arbetet att designa en hållbar och attraktiv produktportfölj, utveckla affärsmodeller som är lönsamma och miljömässigt hållbara samt att utveckla ett fungerande retursystem där värdet i nedmonterade skyltar fångas upp och företagets avfall minimeras.

 

”En cirkulär produkt hamnar bara på hyllan om ingen vill köpa den, det måste även finnas fungerande affärsmodeller och system för recirkulering. För oss är det viktigt att arbeta med alla de områdena samtidigt.”

– En jättebra designad cirkulär produkt hamnar bara på hyllan om ingen vill köpa den, det måste även finnas fungerande affärsmodeller och system för recirkulering. För oss är det viktigt att arbeta med alla de områdena samtidigt, säger Liv Andersson, ekodesigner på Accus.

Accus strävar efter att förlänga livet på hela skylten i första hand, de olika delarna i andra hand och materialet i sista hand.

– Idag tillverkar Accus skyltar som håller längre än vad de används, de fungerar fortfarande när kunden inte vill ha dem längre på grund av flytt eller byte av logotyp. Det blir onödig slit och släng och kan vi hitta nya sätt att uppdatera skyltarna på kan vi förlänga livet på materialen och cirkulera komponenter så länge som möjligt, berättar Liv. En spännande tanke är att kunna erbjuda kunderna de bästa skyltarna utan att de nödvändigtvis måste äga dem. Vi vill göra flergångsskyltar istället för engångsskyltar, fortsätter hon.

En av de största utmaningarna med att ställa om till cirkulär ekonomi som Liv ser är att hitta rätt affärsmodell till rätt kund. Produktdesignmässigt är det inga problem att göra bra och uppdaterbara produkter men det gäller att hitta en lönsam affärsmodell som kunderna tycker är attraktiv.

 

”Idag är de skyltar Accus gör i hög grad kundunika och att byta produkt till mer modulära och standardiserade skyltar är utmanande för det estetiska uttrycket”

 

– Idag är de skyltar Accus gör i hög grad kundunika och att byta produkt till mer modulära och standardiserade skyltar är utmanande för det estetiska uttrycket, säger André. Det är en sak att prata om ökat mervärde men det är en annan sak att få kunder intresserade att betala för det. 

– Samverka så mycket som möjligt och säkerställ att det ni vill göra löser problem och uppfyller faktiska behov, är råd André vill ge andra företag som är intresserade av cirkulär ekonomi. Ingen blir cirkulär ensam. Vi blir det i goda samarbeten med andra som exempelvis leverantörer, kunder och andra samarbetspartners, fortsätter han.

Lika lite som ett företag kan göra allt själv kan det bli cirkulärt ensam, det är också en av slutsatserna Hervé Corvellec gör, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, som dokumenterat Accus cirkulära arbete i forskningsartikeln Att ta sina första steg in i den cirkulära ekonomin: Fallet Accus skyltföretag (2018). Det handlar om vilka material som finns tillgängliga, vilken teknik som är tillgänglig och vad kunderna är beredda att acceptera, eller vad som kan göras av det som redan har förbrukats och blivit avfall. Att byta till cirkulära affärslösningar är enligt Hervé inget som görs med en gång utan en process som vilar på att hypoteser testas i praktiken för att se om de håller eller inte.

Accus upplever att deras produkter håller tillräckligt god kvalitet för att fortsätta användas när kunderna byter ut dem. De ser cirkulär ekonomi som ett system för att kunna ta tillvara de resurserna och införliva dem i sin affärsmodell, men det är en utmaning att hitta cirkulära affärsmodeller som kunderna är beredda att betala för. Det är viktigt att den nya modellen svarar mot faktiska behov hos kunderna, än så länge uppmuntrar dagens låga kostnader för råvaror snarare linjära modeller än cirkulära. Trots utmaningar ser Accus cirkulär ekonomi som framtiden. Både för att säkra företagets fortlevnad när priser och råvarutillgång ändras och för att vara en del av lösningen på samhällets utmaningar istället för en del av problemet.

Vi på Hållbar Utveckling Skåne tror att praktiska exempel på engagerade företag är en viktig del i omställningen till cirkulär ekonomi och hoppas att fler företag följer Accus spår framöver.

—

HUR LYCKAS MAN MED EN CIRKULÄR AFFÄRSMODELL?

Accus har anlitat Jasper Steinhausen, expert på cirkulärt företagande från Ouroboros, ett danskt konsultföretag som hjälper företag att förstå vad cirkulär ekonomi är och hur cirkulär ekonomi kan skapa lönsamhet. Jasper berättar nedan om nycklarna till framgång och de vanligaste barriärerna företag stöter på i omställningen till ett cirkulärt företag.

Vilka är de viktigaste nycklarna till framgång för ett företag för att lyckas med en cirkulär affärsmodell?

Först och främst är det individuellt för varje verksamhet vad som är viktigast, men det finns några centrala punkter att arbeta utifrån:

— Säkra att man i insatsen löser ett konkret och väsentligt problem eller uppfyller ett konkret och väsentligt mål för verksamheten.

— Säkra att det finns en marknad för de lösningar man utvecklar, oavsett om det handlar om produktutveckling, försäljning av restmaterial, nya affärsmodeller eller liknande.

— Använda sig av en innovationsprocess framför traditionell projektledning som utgångspunkt, således arbetar man i en löpande build-measure-learn-feedbackloop.

— Att man har djup förståelse för den cirkulära agendan kombinerat med hög kompetens i att leda förändring och företagsutveckling samt är motiverade och bra på att kommunicera.

Vilka är de vanligaste barriärerna som hindrar företag från att lyckas?

— Man löser inte ett problem någon vill betala för att få löst.

— Man väljer ett för svårt område att börja med.

— Det saknas engagemang från ledningen och centrala medarbetare och partners, ofta på grund av oförmåga att förmedla värdet i cirkulär ekonomi kopplat till företagets behov.

— Lagstiftningsbarriärer och i vissa fall svårigheter att erhålla kapital.