Sotenäs har storsatsat på att binda samman företag i kommunen genom symbios. Emma Dalväg och Tobias Jansson har pratat med Leif Andreasson och Emma Ek, spindlarna i symbiosnätet.

Denna intervju är en del i en serie blogginlägg med fokus på industriell symbios. Mer om Sotenäs symbioscentrum finns att läsa i ett tidigare inlägg, som berör vatten i industriell symbios.

I lilla Sotenäs kommun i Bohuslän finns två symbioser, en med utgångspunkt från fiskberedningsindustrin och en med fokus på återvinning av marin plast. Kommunen invigde 2015 Sveriges första symbioscentrum och har en aktiv roll i att utveckla och skapa förutsättningar för den lokala symbiosutvecklingen.

Fisksymbiosen består av elva företag som cirkulerar saltvatten, fiskrens, el, värme och KRAV-gödsel. Även näringsämnen i vattnet ska cirkuleras mellan Smögenlax laxodling och Swedish Algae Factory:s algodling. Plastsymbiosen består av tre nyckelaktörer som möjliggör att kommunens strandstädade plast och uttjänta fiskeredskap från hela Sverige återanvänds, blir till nya innovativa produkter eller materialåtervinns.

Man har uppskattat att fisksymbiosen, när den är färdigbyggd, ska kunna minska utsläppen av koldioxid med 60 000 ton koldioxidekvivalenter per år, spara 164 miljoner kronor i avfallstransporter, ha skapat 20 nya företag och 100 arbetstillfällen. Idag är 80 procent av denna symbios byggd. Nyetableringen planeras bli Nordens största landbaserade laxodling och generera 2000 nya arbetstillfällen.

Vid sidan av de befintliga symbioserna planeras en stor nyetablering i Sotenäs där bolaget Quality Salmon Sotenäs vill bygga en landbaserad fiskodling som är helt cirkulär från början.


I Sotenäs finns två symbioser, den ena centrerad kring fiskberedningsindustrin, den andra kring återvinning av marin plast. Illustration Sotenäs kommun

Hej Leif Andreasson och Emma Ek! Ni är utvecklingsstrateg och symbiossamordnare på Sotenäs Symbioscentrum som drivs av Sotenäs kommun. Hur långt har ni kommit i processen att bygga upp era symbioser?

Leif: I förhållande till den första symbioskarta som vi gjorde så är 80 procent klart nu. En anläggning som ska ta hand om processvatten från fiskberedningsindustrin är färdigbyggd, och en biogasanläggning. Swedish Algae Factory, ett företag som odlar kiselalger som ingår i symbiosen, håller på och färdigställer sin del och kommer kunna skörda alger i slutet av året. De lokala lantbrukarna får stora delar av sin KRAV-gödsel från Renahavs biogasanläggning, och vi har ett projekt där vi tittar på hur den mängden kan öka.

Emma: Den andra stora delen är vår marina återvinningscentral där kommunens strandstädade plast och uttjänta fiskeredskap från hela Sverige återanvänds, blir till nya innovativa produkter eller materialåtervinns. I år har vi tagit in väldigt stora mängder marint plastavfall från hela Sverige, 200 ton.

Leif: EU har beslutat att det ska bli ett producentansvar för fiskeredskap 2025. Någonstans i Sverige måste man därför börja med återvinning av fiskeredskap, och vi gillar att ta den typen av bollar, så nu bygger vi upp en testbädd för att utveckla den marina återvinningscentralen där minst åtta företag kommer ingå, allt från småföretag till Volvo och Stora Enso. 

”De flesta känner till Scandinavium i Göteborg. Den nya fiskodlingens storlek motsvarar arton Scandinavium på rad.”

I samband med att dessa symbioser byggts har omvärldens blickar riktats mot lilla Sotenäs och investerare ser möjligheter. Berätta om den nyetablering som är på gång.

Leif: Det handlar om att etablera en väldigt stor fiskodlingsanläggning på land. De flesta känner till Scandinavium i Göteborg, den här anläggningens storlek motsvarar arton Scandinavium på rad. Fiskodlingskaren kommer vara tjugofem meter i diameter och åtta meter djupa. En av utmaningarna är att få vattenflödena rätt från början, så att man inte behöver höja eller sänka värmen på vattnet i olika delar av anläggningen. För det planerar vi att bygga en ”digital tvilling” av systemet tillsammans med Siemens, där flödena ska simuleras. Vi har idag 31 bolag som vi pratat med som vill in i den nya symbiosen, och 200 på en väntelista, vilket visar på vilket intresse det är.

Emma: Det här kan ses som en ny symbios, men det är också viktigt att peka på att det kommer finnas en massa möjliga kopplingar till de redan befintliga, som kan skapa synergieffekter.

Ni har haft en småskalig anläggning som fungerat som en testbädd för vattenbruk i symbios innan de riktiga anläggningarna, som nu är nästan färdigbyggda, etablerades. Kommer ni att arbeta mer med testbäddar inom andra områden?

Leif: I anslutning till nyetableringen vill vi skapa en ny testbädd, men då handlar det om helt andra volymer och kvantiteter, och det kräver en investering på kanske 700–800 miljoner kronor. Tanken är att det ska finnas plats för 100 universitetsstudenter och det ska också bli ett besökscenter. Man får inte stå still, man måste fortsätta utvecklas.

Emma: Det blir inte bara en testbädd för de som etablerar sig i området, utan den ska till stor del vara öppen för de som arbetar med eller studerar cirkulärt landbaserat vattenbruk, nationellt och internationellt. Det blir forskning där på själva cirkulariteten, fiskens hälsa och på vatten- och energifrågor.

”En nyckel är att kommunen när det är möjligt arrenderar ut marken till företagen, då kan man som kommun ställa krav”

Sotenäs kommun har tagit en tydlig och aktiv roll i arbetet med att utveckla symbioser. Vad är viktigast i det sätt som kommunen arbetat på?

Leif: Jag brukar alltid gå tillbaka till den politiska förankringen, för som kommun är du körd om du inte lyckas få till den politiska förankringen. Det står i vår grundlag att offentlig sektor, till exempel kommuner, ska arbeta till gagn för nuvarande och kommande generationers bästa. Så vi kan alltså stödja oss på grundlagen i det arbete vi gör och det använder jag ofta när jag pratar med olika typer av politiker.

Hur säkerställer ni att företag som kommer in i era symbioser verkligen arbetar åt det håll som Symbioscentrum vill?

Leif: En nyckel är att kommunen när det är möjligt arrenderar ut marken till företagen. Om man säljer marken är man chanslös eftersom man som kommun inte kan gå in och styra hur ett företag ska sköta sin affär, men man kan ställa krav när man arrenderar ut marken.

Sotenäs i Bohuslän har ett spektakulärt läge. I kommunen ingår Smögen, känt för sin klassiska brygga med restauranger och butiker. Nu riktas blickarna mot Sotenäs också tack vare arbetet med symbios. Foto Tobias Jansson