Cefur ShowroomI Ronneby ligger Cefur, ett kunskapsnav som fokuserar på designstrategin Cradle to Cradle som drivkraft för lokal och regional utveckling. CircularEconomy.se har gjort en rundvandring i Cefurs visningsrum för cirkulära produkter.

För ganska precis ett år sedan skrev jag om Cefur i Ronneby, som då var mitt uppe i planeringen av Cefur Showroom, vilket sedan invigdes i maj i år. Sanningen ska ju sägas att Ronneby tyvärr inte ligger så lättillgänligt om man bor i Göteborg eller Stockholm, men efter ett uppdrag i Småland nyligen bestämde jag mig för att ta en avstickare till Ronneby – Cefur bör ju, trots sitt geografiska läge, ses som ett av de absolut viktigaste initiativen i Sverige för att sprida kunskap om cirkulär ekonomi och Cradle to Cradle.

Soft Center Ronneby Verksamheten är inhyst i Soft Center Ronneby, högskolans gamla lokaler. Ronneby har valt att satsa på Cradle to Cradle för att stärka kommunens konkurrenskraft, både lokalt och regionalt. Cefur betyder Centrum för forskning och utveckling och vill vara ”en internationellt erkänd innovativ motor för hållbar utveckling av näringsliv och samhälle”.

Johan Sandberg, Cefur

Vi kan ju faktiskt fortsätta att vara människor och ändå ta hand om planeten, om vi tänker rätt

Johan Sandberg som är verksamhetsledare på Cefur tar emot i entrén. Vi går in i visningsrummet och slår oss ner i en del av lokalen där Johan håller föreläsningar för besökande grupper. Allt är noga utvalt – bord och stolar är Cradle to Cradle-certifierade, från amerikanska kontorsmöbelföretaget Herman Miller.

Herman Miller
Vad är det ni visar här i Cefur Showroom?

– För det första vill vi illustrera Cradle to Cradle, och så försöker vi visa exempel från olika branscher. Och så visar vi också upp sådant som NASA Sustainability Base, för att det är spännande. Cefur jobbar mycket med byggindustrin eftersom vi har stora byggprojekt på gång i Ronneby, så det är en hel del fokus på bygg, just nu. Dessutom har vi fokus på polymerer.

Går budskapet fram hos dem som besöker er?

– Det går fram. Många är ju fast i det gamla tankesättet att hållbarhet innebär att man ska dra ner och spara pengar. Men så händer något och de får sådana där glimtar i ögonen. Det är väldigt skönt att se, för det var så vi själva kände när vi började med Cradle to Cradle… Vi kan ju faktiskt fortsätta att vara människor och ändå ta hand om planeten, om vi tänker rätt.

Johan poängterar att den stora skillnaden mot det gamla synsättet inom hållbarhetsarbete är att inom Cradle to Cradle så säger man att vi ska göra något positivt, istället för att säga att vi inte ska förstöra.

– Naturligtvis är syftet detsamma, att skapa en hållbar utveckling, men det skiljer sig i den semantiska uttrycksformen: vi ska inte, jämfört med vi ska. När man pratar om de tre dimensionerna inom hållbarhet – ekonomi, sociala värden och miljö – så när det gäller ekonomi så är det ju ingen som säger att vi ska ligga på noll, och det är ingen som strävar efter att ligga på noll ifråga om sociala värden. Men när det gäller miljö då räcker det plötsligt med noll.

Cefur entré
Med detta viktiga sagt, som en sorts filosofisk definition av vad Cradle to Cradle ytterst handlar om – att skapa positiva värden – går vi tillbaka till visningsrummets entré. Johan talar med djup röst, orden liksom bubblar fram och det är tydligt hur entuiastisk han är. Han berättar att installationen i entrén är tänkt att visualisera Cradle to Cradle:s tre grundprinciper:

1. Avfall är näring, till ett biologiskt respektive ett tekniskt kretslopp (jordgloben med material i omlopp, exemplifierat bland annat med biologiskt nedbrytbara skor från Puma (biologiskt kretslopp) och fullt återvinningsbar matta från Desso (tekniskt kretslopp)).
2. Utnyttja energi från solen (solcellen som alstrar el till elcykeln).
3. Hylla mångfald (det myllrande ekosystemet i vertikalodlingen från Veg Tech).

Vad innebär det att ”hylla mångfald”?

– I komplexa system måste det finnas mångfald, annars faller de. Det gäller för jorden/naturen, för mänskligheten, för industrin/näringslivet, eller vilket komplext system man än studerar. Rent matematiskt måste man ha mångfald. Ekosystemen har inte en chans utan mångfald!

Rent matematiskt måste man ha mångfald. Ekosystemen har inte en chans utan mångfald!

Utställare Cefur
I entrén finns också en tavla som visar logotyper för samtliga företag i utställningen. Blandningen är total, från stora globala spelare som Puma och amerikanska mattgiganten Shaw via mellanstora aktörer som Veg Tech till små, experimentella verksamheter som barnklädesföretaget Bonkeli. Företagen betalar inte för att få ställa ut på Cefur Showroom, pengarna till verksamheten kommer från annat håll.

Satino Black
Johan är ivrig att visa mig runt och första stopp blir Satino Black, världens första Cradle to Cradle-certifierade toalettpapper, från det holländska företaget Van Houtum. Pappret finns ännu inte att köpa i Sverige men ett företag i Ronneby arbetar med att få in det bland annat på hotell.

Problemet är att om du har torkat dig i rumpan med det så är det som kommer därifrån skadligt

Vad skiljer det här pappret från vanligt toapapper? Jag får en känsla av att många tror att det är ok att slänga toapapper i till exempel skogen, om man skulle råka behöva göra sina behov där, det bryts ju ner.

– Vanligt toapapper är ofta gjort av återvunnet papper. När man återvinner papper så är det bara själva pappersfibern man återvinner. Det som håller ihop pappret, bindemedlet, återvinner man inte. När man gör nytt papper så tillsätter man nytt bindemedel och då använder man ofta polyklorakrylatlim som inte är särskilt bra för miljön. Det här var den största utmaningen för Van Houtum, att hitta ett lim för pappret som är schyst. De fick tips om att höra med livsmedelsindustrin, företag som gör kaffefilter och tepåsar och sådant bör ju ha en lösning. Men det visade sig att de också använder akrylatlim, de är alltså i princip livsfarliga, men de räknar med att de inte ska vara i varmt vatten så länge att det ska hinna fällas ut. Man ska alltså inte ha tepåsen för länge i koppen…

Men sen hittade de alltså en lösning så att de kunde Cradle to Cradle-certifiera pappret? Och nu kan man slänga det i skogen?

– Ja. Men problemet är att om du har torkat dig i rumpan med det så är det som kommer därifrån skadligt eftersom det har spår av mediciner och annat…

Matilda Wendelboe
Vi passerar montern för stockholmsbaserade designern Matilda Wendelboe som arbetar med Cradle to Cradle-certifierade tyger. Golvet, som också är Cradle to Cradle-certifierat, är från Tarkett (som en gång startades i Ronneby men numera är franskägt).

Puma InCycle
Sedan landar vi hos Puma som i våras släppte InCycle, världens första Cradle to Cradle-certifierade kollektion med träningskläder: Biologiskt nedbrytbara t-shirts och skor, och träningsjacka och -byxor i fullt återvinningsbar polyester.

Puma InCycle
Det som gör Pumas satsning mest spännande är att de är det första stora globala varumärket riktat till konsumenter som väljer Cradle to Cradle som framtidsstrategi. Sedan är det viktigt att förstå att de bara tagit det första steget.

Puma har en Cradle to Cradle-certifiering på lägstanivån Basic, vad innebär det?

– Basic betyder att du har koll på vad produkten innehåller. Det finns ingenting som är rödlistat, och du har en plan från att gå från där du är till att ha bara positivt definierade material. Puma har gjort en första inventering kan man säga och materialen som används är i grund och botten schyssta.

HqSfPpE2icSblJEI-a-NzXB_suEYDGcOBqZZ1nAUJ24 Cradle to Cradle-certifieringen utfärdas av Cradle to Cradle Products Innovation Institute och förutom Basic-nivån finns Bronze, Silver, Gold och Platinum. Det som bedöms är hur hälsosamma materialen är, hur återvinningsbara de är, i vilken utsträckning förnybar energi använts i produktionen, hur mycket vatten som gått åt och vilka de sociala villkoren varit för de som arbetat med tillverkningen. När ett företag certifierar en produkt förbinder man sig till fortsatt utveckling mot högre certifieringsnivåer. Att återvinna produkter utan kvalitetsförlust kräver att materialen kan sorteras i helt rena fraktioner. Komplexa produkter som skor är problematiska eftersom de innehåller många olika material. Det är därför Puma valt att göra de skor som ingår i InCycle-kollektionen biologiskt nedbrytbara.

Jag har förstått det som att om Pumas skor läggs på en vanlig kompost så kommer det ta väldigt lång tid innan de bryts ned – de måste i själva verket till en industriell kompostanläggning, eller hur? Sådana finns det ju inte så många av, så vad händer i realiteten med de här skorna när konsumenten inte vill ha dem längre?

– Meningen är att de ska samlas in via I:Collects insamlingssystem. När du går och köper en ny sko så ska du lämna in de gamla i affären. Samma sak gäller för de plagg i kollektionen som är gjorda i polyester, för att de ska kunna gå tillbaka till det tekniska kretsloppet.

–––

I del 2 och 3 av rundvandringen på Cefur – som kommer i separata bloggposter – tittar jag tillsammans med Johan Sandberg på I:Collect, NASA Sustainability Base, diskuterar bioplaster och Ronnebys Cradle to Cradle-inspirerade byggprojekt, bläddrar i barnboken Cradle to Cradle for Kids och mycket mer.

 

 

 

Foto Tobias Jansson, illustration Cradle to Cradle Products Innovation Institute