Cradle for Cradle for kids + Durapulp Parupu

I Ronneby ligger Cefur, ett kunskapsnav som fokuserar på designstrategin Cradle to Cradle som drivkraft för lokal och regional utveckling. Något försenat avslutas rundvandringen i Cefur Showroom i detta inlägg.

– Plast är ju ett sånt där mystiskt ämne. Antingen tror man att plast alltid är jättedåligt, eller så tror man att plast kan vara ok. Och faktum är att det kan vara ok.

Johan Sandberg, Cefurs verksamhetsledare, har gått fram till plastmontern i utställningen och visar materialprover och glasburkar fyllda med plast i olika stadier av återvinning. Cefur har valt att lägga mycket fokus på plast och driver ett Mistra-finansierat forskningsprojekt om biobaserade plaster som involverar flera företag i regionen som på olika sätt arbetar med polymerer, bland annat Hammarplast, Tarkett (som har Cradle to Cradle-certifierade golv) och Södra Cell. 

Med i forskningsprojektet är Chalmers i Göteborg, Högskolan i Borås och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Projektet pågår under tre år, fram till 2015, och avser att besvara viktiga frågor kopplade till framförallt återvinning av bioplaster. Hur kan olika plastsorter sorteras? Förstör iblandning av bioplaster insamlade ”vanliga” plaster?  Hur ska återvunnen bioplast bearbetas och till vad kan den användas? Ett av målen med projektet är att ta fram en återvinningsmanual över hur biobaserade plaster och industriellt plastavfall bör återvinnas.

Durapulp ser ut som papper och känns som papper, men det är formbart som plast och hållfast

I plastmontern finns också materialprover på Durapulp, ett förnybart och komposterbart kompositmaterial som skogsföretaget Södra utvecklat. Durapulp är uppbyggt av en biopolymer från stärkelsen i majs som blandats med pappersmassa. Resultatet ser ut som papper och känns som papper, men det är formbart som plast och hållfast så att det kan bära upp en människas tyngd – det gör det idealiskt till exempelvis möbler, designprodukter och förpackningslösningar med särskilda krav. Durapulp är ännu inte ute på marknaden men har fått mycket uppmärksamhet sedan det presenterades för några år sedan, bland annat genom barnstolen Parupu och skrivbordslampan W101, designade av arkitekt-/designbyrån Claesson Koivisto Rune.

Utvecklingen av Durapulp är ett led i skogsföretagens sökande efter nya sätt att få avsättning för råvaran eftersom efterfrågan på papper går ner.

– Södra Cell har ju börjat tillverka textilier från skogsråvara, nästa steg för dem och liknande företag är att kunna vara producent av helt nya typer av material, som Durapulp är ett exempel på. Det är en stor utökning av vad de kan.

Mer om Södras forskning kring nya material baserade på skogsråvara på Södra Pulp Labs webbplats.

Det som blir kvar när pappersmassan separerats ut är en giftig sörja

Vi går vidare i utställningen. På en vägg sitter information från Gugler, ett österrikiskt företag som erbjuder Cradle to Cradle-certifierade trycksaker. Gugler beskriver hur pappersåtervinning idag är en ofullständig och smutsig historia – värdefulla material går till spillo och skadliga ämnen kan komma ut i det naturliga kretsloppet. I återvinningsprocessen tas pappersmassan till vara efter att ha separerats från tryckfärger, ytbehandlingar och fyllnadsmaterial, vilka utgör 15-50 procent av papprets volym. Det som blir kvar när pappersmassan separerats ut är en giftig sörja som idag bränns eller i vissa fall återvinns inom betongindustrin.

Tryckfärger och tryckprocesser har hittills utvecklats för att nå goda tryckresultat och ekonomiska mål, menar Gugler. Det man inte tänkt på är huruvida papper över huvud taget är lämpligt för återvinning. I förpackningar av återvunnet papper som används för mat har man hittat kemikalier från tryckfärger som går vidare till det vi äter. Återvunnet toalettpapper adderar skadliga ämnen till avloppsslammet i form av kvarvarande tryckfärg och tungmetaller som gör fosforåterföring från avloppsslammet problematiskt.

I Guglers forskningsprocess för att få Cradle to Cradle-märkningen på sitt papper och sina trycksaker har man valt tryckkomponenter och tryckfärger som är ideala för återvinning och säkra för det biologiska kretsloppet. Gugler

Vi lämnar affischen med information om Guglers produkter och landar  i barnhörnan. Här finns enkla modeller som visar hur kretslopp fungerar, och på ett bord ligger boken Cradle to Cradle for kids av Rinus van den Berg, holländsk arkitekt och industridesigner och illustratören Pauline Meijer. Boken förklarar i tecknad form de principer som Cradle to Cradle vilar på och hur vi kan förbättra kvaliteten hos de saker vi omger oss med genom att använda rätt material och designa rätt från början.

Cradle to Cradle for kids

Nu har vi har gått igenom hela Cefur Showroom, och Johan Sandberg ser nöjd ut. Riktigt alla företag är inte med i den här översikten, och sedan mitt besök har utställningen kompletterats med ytterligare några företag (komplett lista över utställare här, i högerspalten).

Johan Sandberg, Cefur

Vad är nästa steg för Cefur?

– Dels är det att få till samarbetet med skolorna i Ronneby så att de börjar använda Cefur Showroom som en resurs i undervisningen. Dels bjuder vi in företag och föreningar att komma hit och förlägga ett möte här. Centern ska ha ett gruppmöte här, Lärarförbundet ska vara här, Naturskyddsföreningen… Vi håvar  in dem och får en chans att presentera oss.

Du har varit ute och pratat på flera håll om det ni gör, bland annat i andra kommuner, men några ytterligare konkreta initiativ i Cefurs anda finns ännu inte i Sverige. Vad krävdes för att ni skulle ta beslutet om att starta Cefur?

– Som alltid när kommuner gör något modigt och förvånande var det  drivet av en kris av något slag, i det här fallet att högskolan bestämde sig för att flytta från Ronneby. Frågan vi ställde oss var hur Ronneby kan behålla profilen som kunskapssamhälle, och det drog igång satsningen på Cefur. Vi fick loss pengar från regionen för att göra en förstudie om Cradle to Cradle och efter den togs ett i princip enhälligt beslut i kommunfullmäktige om att starta Cefur. Få politiker säger emot hållbar utveckling… Det var också viktigt att industrin i regionen var positiv, inte minst Tarkett, som är den största privata arbetsgivaren här.

Efter förstudien togs ett i princip enhälligt beslut i kommunfullmäktige om att starta Cefur

–––

Läs del 1 och del 2 i rundvandringen på Cefur Showroom. Hösten 2012 publicerade jag också en kort intervju med Johan Sandberg när Cefur stod i startgroparna för att bygga visningsrummet.

 

 

Foto Tobias Jansson (Cradle to Cradle for kids + Johan Sandberg), Södra Cell (Parupu i Durapulp) Illustration Gugler