Delande. Inget har väl varit så hett de senaste åren inom hållbarhetskretsar – och många andra kretsar också för den delen – som sharing economy, delningsekonomi, kollaborativ konsumtion, eller vad en nu kallar det för. Vi talar om att dela på prylar och andra resurser som vi inte använder så ofta, och kanske inte behöver äga. Veckans cirkulära #2 bjuder på tips för mer koll på delningsekonomi.
1 — Fin bok om att dela på prylar
I USA och Sydeuropa har delande varit stort i snart ett decennium, i Sverige är det först de senaste åren som det verkligen börjat hända saker. Bland de första att plocka upp den nya strömningen var Naturskyddsföreningen, inte konstigt eftersom möjligheten att spara på miljön genom att dela på resurser är uppenbar. Naturskyddsföreningens årsbok anno 2015 har den smarta titeln Ägodela, och resonerar kring möjligheter och svårigheter med delande-ekonomi: ”Vad innebär en sådan konsumentrevolution i praktiken? Hur tar vi vara på den potential som finns? Och vad ska man tänka på när man börjar ägodela? I olika temakapitel tar forskare, journalister och entreprenörer upp frågeställningar, nya former av samarbeten och hur vi kan förhålla oss till utvecklingen.” Boken är ett välkommet helhetsgrepp, och en glädje att bläddra i tack vare fina illustrationer och snygg grafisk produktion.
2 — Akademin hakar på
I den akademiska världen är forskningen kring delningsekonomi till stor del fortfarande i sin linda. I Sverige har Karin Bradley, forskare inom urbana och regionala studier vid KTH, gjort pionjärinsatser, populariserade bland annat genom den charmiga dokumentären Dela är det nya äga som gör nedslag i delandepraktiker i Malmö, Barcelona och London. Min goda vän Emma Öhrwall som studerat humanekologi sögs för några år sedan in i världen kring delande och kollaborativ ekonomi och har nu nyligen slutfört sin kandidatuppsats med titeln Tillgång framför ägande – drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion där hon bland annat diskuterar varför delande slagit igenom vid just denna tidpunkt, genom att flera faktorer samverkar: tekniken har nått en viss utvecklingsnivå, hållbarhetsdiskursen har blivit mainstream, den ekonomiska krisen har gett delande en skjuts framåt (framförallt i USA och Sydeuropa), och urbaniseringen skapar den densitet i våra städer som krävs för att kollaborativa lösningar ska fungera praktiskt. Emma är idag uppskattad föreläsare, hon är en av grundarna till föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg och på sin blogg diskuterar hon utvecklingen inom kollaborativ ekonomi med stor insikt.
3 — Näringslivet hakar på
Det är pengar i affärsmodeller som bygger på delande, det blir tydligt inte minst om en betraktar Airbnb och Uber som det rapporterats mycket kring i media på senare tid – Airbnb sägs idag vara världens största ”hotellkedja”, utan att äga en enda fastighet. Dessa både exempel har sina för och nackdelar och regelverket kring dem behöver finna sin form i dess olika geografiska kontexter, men de är definitivt här för att stanna. Det som är intressant att se är hur företag med traditionella affärsmodeller nu utforskar hur de kan närma sig delningsekonomin. Audi har till exempel under en period testat tjänsten Audi Unite i Stockholm, som första stad i världen. Idén är att du och upp till fyra av dina vänner, kollegor eller grannar kan starta en sorts privat bilpool genom att leasa en Audi tillsammans – genom en app ser du tillgänglighet för bilen och kan boka när det passar dig.
Prenumerera på Veckans cirkulära genom att fylla i formuläret längst upp i högerspalten.