Veckans cirkulära #82: Om arkitektur som gynnar det lokala ekosystemet, regler kring återvinning av textilier och företaget Papershell som gör plåt av papper.

1 – Regenerativ arkitektur
Vad är skillnaden mellan ”hållbar arkitektur” och ”regenerativ arkitektur”? En mer hållbar arkitektur har varit en strävan under lång tid nu, och det handlar då om att skapa byggnader som är designade för minskad resursåtgång vid byggnationen och så liten energiåtgång som möjligt under användarfasen, det vill säga byggnader som är ”mindre dåliga”. Gott så – men det finns ett nästa steg att ta, och det är det som är regenerativ arkitektur. Den byggda miljön designas då för att vara en integrerad och levande del av det lokala ekosystemet, där hänsyn tas till det existerande landskapet och flora och fauna på plats, och där byggnaderna bidrar till att främja biologisk mångfald, renar luft och vatten med mera. Målet är att maximera den positiva effekten, inte bara minimera den negativa. Jag och Johanna Stål gör en specialvariant av vår föreläsning Regenerationen med fokus på arkitektur och design. Där utvecklar vi detta synsätt på den byggda miljön utifrån 5 principer för regenerativ arkitektur, med en rad belysande exempel. I samband med ett uppdrag för Gajd arkitekter / Semrén & Månsson i Göteborg gjorde de en miniintervju med oss, och vi spanade in deras utställning om regenerativa byggmaterial. Bilden ovan visar företaget HMTX huvudkvarter i Connecticut, USA, en byggnad som uppfyller många av principerna för regenerativ arkitektur. Foto McLennan Design

2 — Dags att sortera textilavfall
Från och med 1 januari 2025 krävs separat insamling av textilavfall i Sverige enligt ändringar i avfallsförordningen. Det är inte längre tillåtet att slänga textilier i restavfallet. Kommunerna ansvarar för insamling från hushåll, medan företag måste hantera sitt eget textilavfall. Lagstiftningen är en del av EU:s avfallsdirektiv och syftar till att minska miljöpåverkan och främja en cirkulär ekonomi. En aktör som ligger i framkant när det gäller insamling och sortering av textilier är Telge i Södertälje kommun. Lagom till att lagkravet trädde i kraft öppnade de landets första försorteringsanläggning för textilier. Affärsidén är enkel: De köper in textiler från kommuner, sorterar och säljer vidare till återbruk och återvinning. Om du vill veta mer om vad reglerna kring textilåtervinning innebär för dig som konsument rekommenderar jag det här avsnittet av podden Cirkulär med Henrik och Ida. Foto Telge

3 — Träplåt från Papershell
Kan man göra ett hårt och starkt material av papper, som en slags plåt av trä? Som tål både värme och väta samtidigt som det kan formpressas i komplexa geometrier? Yes, det går bra – det visar företaget Papershell som under parollen ”We Build Back Wood” har utvecklat ett 100 procent biogent och fosilfritt kompositmaterial som kan ersätta plast, aluminium och glasfiber – och då minska koldioxidutsläppen med upp till 98 procent. Råvaran till produktionen, som sker i Tibro i Västergötland, är kraftpapper som tillverkas av bland annat restströmmar från skogsindustrin. Papershells material är mångsidigt och kan användas exempelvis till bildelar, fasadpaneler, möbler och sportutrustning (som snowboards). Företagets samarbeten inkluderar elbilsmärket Polestar, möbeltillverkaren Arper och arkitektkontoret Olsson Lyckefors. Tillsammans med de senare visade Papershell fasadpaneler på Stockholm Furniture Fair förra veckan. Läs en tidigare intervju med Anders Breitholtz, vd och medgrundare till Papershell här. Foto (Stockholm Furniture Fair) Andy Liffner